Skip to main content

På spaning efter framtidens kväveeffektiva korn

Pressmeddelande   •   Okt 05, 2016 16:19 CEST

Ett tänkt framtida korn, som är extra bra på att ta upp kväve, skulle kunna minska läckaget av kväve till vattendrag. Egenskapen skulle också minska kornodlingens bidrag till den globala uppvärmningen. Det visar en scenariostudie med metoden livscykelanalys gjord av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och JTI, Institutet för jordbruks- & miljöteknik. Man kan säga att analysen är en framtidsspaning på hur kväveeffektiva sorter av grödor skulle påverka produktionen i stort.

Korn som tar upp mer kväve än dagens sorter skulle vara mer klimatsmarta tack vare högre skörd, större inlagring av kol i växterna i form av biomassa, och mindre utsläpp av växthusgasen dikväveoxid (lustgas). Att odla mer effektivt och få högre skördar, med lägre eller bibehållna insatser, går här hand i hand med att minska utsläppen från jordbruket.

– En mer kväveeffektiv gröda kan inte ensam rädda Östersjön, men den kan vara ett viktigt verktyg i kombination med andra åtgärder som diskuteras och används, säger Pernilla Tidåker, en av artikelförfattarna.

Hur skräddarsyr man korn, vete, ris och andra grödor som är bättre på att ta upp kväve? En strategi är att utveckla sorter med ett tätare och djupare rotsystem. En annan strategi är att med bioteknik förändra aktiviteten hos olika enzymer som påverkar upptaget av kväve i växterna.

Det finns ännu inga grödor som blivit kväveeffektiva med hjälp av bioteknik på marknaden, men det pågår förberedande forskning – så kallad pre-breeding. Inom forskningsprogrammet Mistra Biotech arbetar man med att ta fram kväveeffektiva potatissorter.

I avsaknad av kommersiella kväveeffektiva grödor och långliggande fältförsök har forskarna använt tre olika simuleringsmodeller (SOILN, SOILNDB och ICBM) för att ta reda på vad odling av kornsorter med förbättrat kväveupptag skulle föra med sig. De undersökte vilken effekt kornsorterna skulle ha på skörden, kväveutlakningen och kolinlagringen. Forskarna utgick ifrån förhållanden som är typiska för kornodlingen dels i sydligaste delen av Sverige, dels i trakterna av Hjälmaren och Mälaren.

– En kväveeffektiv gröda skulle göra mest nytta i södra Sverige genom minskad kväveutlakning. Studien tyder på att just den ökade biomassatillväxten, och därmed kolinlagringen, har en stor betydelse för huruvida en gröda är klimatsmart eller inte. Vi bör fokusera mer på vad vi återför till jorden när vi har tagit den del vi vill ha ut – kärnan i det här fallet – och lyfta fram den totala biomassan och inte bara kärnskörden i utvärderingen av olika grödors miljönytta, säger Pernilla Tidåker.

Hon poängterar också att det finns en risk att en gröda med ett effektivare upptag av kväve kan leda till att jordbrukare gödslar med mer kväve.

– Det behöver inte betyda att det blir en ökad kväveutlakning. Men om en gröda är väldigt effektiv på att ta upp kväve initialt, så kan den lida av kvävebrist i ett senare skede om man inte tillför mer kväve. Om man introducerar en sådan här gröda för att minska risken för kväveutlakning, kan man behöva kombinera med någon typ av styrmedel för att hålla nere kvävegivorna, säger Pernilla Tidåker.

Resultaten publicerades i oktobernumret av European Journal of Agronomy.

------------------------------------------------------------------------

Mer information

Pernilla Tidåker, forskare
010-516 69 41, pernilla.tidaker@jti.se

Pernilla Tidåker arbetade vid SLU under större delen av projektet, men finns numera vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Hör Pernilla Tidåker berätta om studien!
http://urskola.se/Produkter/195681-UR-Samtiden-Bioteknik-for-hallbarhet-i-jordbruket-Klimatsmarta-spannmal

Den vetenskapliga artikeln

Tidåker, P., Bergkvist, G., Bolinder, M., Eckersten, H., Johnsson, H., Kätterer, T., & Weih, M. (2016). Estimating the environmental footprint of barley with improved nitrogen uptake efficiency—a Swedish scenario study. European Journal of Agronomy, 80, 45-54.
http://dx.doi.org/10.1016/j.eja.2016.06.013

Arbetet finansierades av Mistra Biotech.
mistrabiotech@slu.se, 018-67 22 32
http://www.slu.se/mistrabiotech

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.