Skip to main content

Skogens kronor dämpar klimateffekter på undervegetationen

Pressmeddelande   •   Nov 04, 2013 10:31 CET

Klimatuppvärmningen förändrar sakta men säkert undervegetationens sammansättning i europeisk och nordamerikansk lövskog, men i täta, skuggiga skogar har köldanpassade arter bättre förutsättningar att leva kvar. Det visar en stor internationell studie som nyligen publicerats i tidskriften PNAS, med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet bland författarna.

Runt om i världen leder klimatuppvärmningen till att arter som är bättre anpassade till ett varmt klimat breder ut sig, på bekostnad av mer köldanpassade arter. Denna process går dock långsammare än själva klimatförändringen, och i vissa nyare studier syns ingen respons alls i de undersökta växtsamhällena.

Den undersökning som nu redovisas visar dock att det har skett betydande artförskjutningar i undervegetationen i europeisk och nordamerikansk lövskog under de senaste årtiondena, och det är de värmeanpassade arterna som breder ut sig. Samtidigt visar undersökningen att effekterna av klimatuppvärmningen är svagare i skogar som blivit mer slutna under denna period, vilket troligen hänger samman med att det blir svalare nere i beståndet när trädkronorna sluter sig och skuggar marken. Eftersom skogarnas virkesförråd har ökat under de senaste årtiondena i många av de undersökta regionerna, är det troligen vanligt att mikroklimatet dämpar klimatuppvärmningens effekt på de växtsamhällen som finns under trädkronorna.

Murgrönan vinner mark
FN:s senaste klimatrapport bekräftade återigen att det globala klimatet blir varmare på grund av mänsklig påverkan. Att uppvärmningen har stora effekter på både växter och djur har uppmärksammats i t.ex. Alperna, där många växt- och djurarter idag förekommer på flera hundra meters högre höjd än de gjorde för ett antal årtionden sedan. Vad den nya studien visar är att denna trend också kan ses i lövskog på lägre höjd, framför allt i glesare skogar. Bland de arter som har minskat sin utbredning under de senaste 35 åren finns ormbär (Paris quadrifolia), som gynnas av ett svalt klimat, medan den värmeälskande murgrönan (Hedera helix) hör till de arter som breder ut sig.

De svenska skogar som ingick i studien finns i Dalby i Skåne och i Tullgarn i Södermanland.

Även i det svenska skogslandskapet har virkesförrådet ökat kontinuerligt under lång tid, vilket förmodligen har dämpat uppvärmingens effekter på vegetationen.

– I den återinventerade Dalby Söderskog har dock almsjukan och askskottsjukan orsakat stora luckor i skogen under senare år, vilket kan gynna värmekrävande arter framöver, säger Jörg Brunet från institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp. Han följer sedan 2002 upp äldre undersökningar från Dalby Söderskog.

Konsekvenser för skogsskötseln
En växande efterfrågan på biomassa från skog leder till att avverkningsvolymerna ökar igen på många håll. Detta ökar arealerna av gles skog, med varmare förhållanden för växtligheten under trädkronorna, vilket kan vara ett hot för de arter som är anpassade till ett svalare klimat. För att motverka detta menar forskarna att det är viktigt att bevara områden med tät skog, som kan fungera som "tillflyktsorter" för köldanpassade arter.

– Naturvården i Sverige har under lång tid fokuserat på att bevara och återskapa halvöppna trädmiljöer, till exempel ekhagar och lövängar. Resultaten från vår studie visar att mer slutna skogar får en viktigare roll i bevarandet av skogens biologiska mångfald under ett varmare klimat, säger Jörg Brunet.

Studien, som redovisas i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences i USA (PNAS), bygger på mer än 1400 återinventerade provytor runt om i Europa och Nordamerika. Forskningen har letts av Pieter De Frenne från Ghent University i Belgien. Från Sverige har Jörg Brunet (SLU) och Ove Eriksson (Stockholms universitet) medverkat. Projektet är ett av flera samarbetsprojekt som genomförs inom forskarnätverket FLEUR.

Mer information
Professor Jörg Brunet
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap,
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp
040-41 51 84, jorg.brunet@slu.se
http://www.fleur.ugent.be/

Artikeln
Microclimate moderates plant responses to macroclimate warming. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. P De Frennea, F Rodríguez-Sánchez, D Anthony Coomes, L Baetena, G Verstraeten, M Vellend, M Bernhardt-Römermann, C D Brown, J Brunet, J Cornelis, G M Decocq, H Dierschke, O Eriksson, F S Gilliam, R Hédl, T Heinken, M Hermy, P Hommel, M A Jenkins, D L Kelly, K J Kirby, F J G Mitchell, T Naaf, M Newman, G Peterken, P Petrík, J Schultz, G Sonnier, H Van Calster, D M Waller, G-R Walther, P S White, K D Woods, M Wulf, B Jessen Graae & K Verheyen.
www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1311190110

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.