Skip to main content

Tallstekeln kan göra mindre skada i varmare klimat

Pressmeddelande   •   Aug 30, 2013 09:00 CEST

Röda tallstekelns larver har svårare att överleva vid höga temperaturer, vilket gör att problemen med massutbrott kan komma att minska i ett varmare klimat. Foto: Christer Björkman, SLU 

Den röda tallstekelns larver äter på tallbarr och kan därmed minska tillväxten i produktionsskog, speciellt när de vissa år massförökar sig. Man har befarat att dessa problem kan komma att öka när klimatet blir varmare, men Ida Kollberg vid SLU visar nu i sin doktorsavhandling att tallstekeln kan komma att göra mindre skada vid högre temperaturer, främst på grund av att larverna inte överlever lika bra.

Ida Kollberg vid institutionen för ekologi, SLU, har skrivit en avhandling som handlar om hur ökad temperatur kan påverka populationstillväxten hos den röda tallstekeln (Neodiprion sertifer).

- De mest spännande resultaten pekar på att tallstekeln faktiskt missgynnas av högre temperaturer, säger Ida Kollberg. Att det kan bli precis tvärtom mot vad som befaras beror på att jag inte bara studerat själva skadeinsekten utan också hur samspel med värdväxten och naturliga fiender påverkas av varmare temperaturer.

Plötsliga massförökningar, så kallade utbrott, är kopplade till de reglerande mekanismer som vanligtvis håller tallstekelpopulationerna i schack. Exakt hur regleringen går till är inte helt klarlagt, men smådäggdjur (t.ex. sorkar och möss) som äter pupporna verkar vara betydelsefulla.

Populationsstorleken bestäms också till stor del av larvöverlevnaden som beror dels på barrens födokvalité, dels på aktiviteten hos naturliga fiender.

- Larvernas födokvalité är särskilt intressant, påpekar hon. Tallbarr innehåller kådämnen som försvarar tallen mot skadeinsekter.

Larverna har dock anpassat sig till att äta de annars ganska giftiga tallbarren genom att separera de skadliga ämnena i barren från de nyttiga. De skadliga ämnena lagras i särskilda fickor och larverna använder dem i sin tur mot naturliga fiender genom att larverna spottar upp en klibbig avskräckande kåddroppe när de känner sig hotade. 

Ida Kollberg undersökte temperaturens betydelse för larvernas och puppornas överlevnad i klimatrum vid 15°C och 20°C, för att efterlikna klimatet i nuläget och framtiden. I fält utnyttjades den naturliga temperaturvariationen på olika lokaler längs en nord-sydlig gradient i Sverige.

I regel överlevde larverna sämre, men pupporna bättre, i höga temperaturer. Larver, som åt på barr med mycket kådämnen, klarade sig sämre i de högre temperaturerna jämfört med larver, som åt på kådfattiga barr. Det kanbero på att larverna ökade sitt födointag när det blev varmare så att de inte klarade av att separera bort alla de giftiga kådämnena. Effekten förstärktes sannolikt av att naturliga fiender var mer aktiva vid de högre temperaturerna och att larver som åt kådrika barr av någon anledning var ett lättare byte, enligt Ida Kollberg,.

Smådäggdjur åt färre puppor när det var varmt, på grund av lägre ämnesomsättning, och därmed minskad aptit. I öppna habitat, där det fanns få gömställen för smådäggdjuren åt de också färre puppor, och allra minst var predationen under soliga, torra dagar.

Hur tallstekelns populationstillväxt sammantaget påverkas av ett varmare klimat studerades med hjälp av en matematisk modell. Resultaten visar att risken minskade för utbrott på grund av den höga larvdödligheten i de högre temperaturerna, trots att smådäggdjuren då inte åt lika mycket puppor.

̶  Utbrottsrisken borde alltså, med tanke på predationen av puppor, vara störst i öppna tallbestånd med få gömställen för smådäggdjur och under torr väderlek, men det visade sig att larvernas minskade överlevnad vid höga temperaturer ändå spelar störst roll, sammanfattar Ida Kollberg.

----------------------------------------------------------

MSc Ida Kollberg, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln "The effect of temperature on trophic interactions - Implications for the population dynamics of a forest pest insect in a warmer climate" vid SLU i Uppsala. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

  • Tid: Fredagen den 6 september 2013, kl 09:30
  • Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala 
  • Opponent: Professor Elizabeth Crone, Harvard Forest, Petersham, USA


Mer information

Ida Kollberg, 018-67 21 96,  Ida.Kollberg@slu.se
Hemort: Täby och Märsta

Institutionen för ekologi, SLU

Ida Kollbergs webbsida

Avhandlingen

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges)

Röda tallstekelns larver har svårare att överleva vid höga temperaturer, vilket gör att problemen med massutbrott kan komma att minska i ett varmare klimat. Foto: Christer Björkman, SLU

Röda tallstekelns larver försvarar sig mot sina fiender genom att spotta upp en droppe giftiga kådämnen. Foto: Christer Björkman, SLU


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.