Pressmeddelande -
Vårtecken blir vetenskap – naturens kalender observeras i nätverk
När syns den första vårblomman i dikeskanten och när färgas trädens blad i höstfärger? Svenska fenologinätverket, som administreras av SLU, utökar nu rapporteringen via 30 biologiska fältstationer. Syftet är främst att dokumentera hur ett förändrat klimat påverkar naturens kalender.
Kunskap om tidpunkten för blomning, lövsprickning och höstlöv med mera, det vill säga fenologi, och hur denna påverkas av ett förändrat klimat kommer att vara till nytta för många grupper. Hit hör pollenallergiker, skogs- och jordbrukssektorn, naturvården och inte minst klimatforskarna och deras möjligheter att förutse hur klimatet förändras och vilka effekter det får.
Ett förändrat klimat påverkar ekosystemen på flera sätt. Förändringen av växters fenologi är en av de fundamentala effekterna ett förändrat klimat för med sig.
Under 2010 lanserar Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) ett standardiserat observationsnätverk för växters fenologi. Ett landsomfattande nätverk av såväl professionella som frivilliga - så kallade fenologiväktare - byggs just nu upp för att rapportera observationer av tidpunkten för lövsprickning, blomning, fruktmognad, höstlöv och lövfällning till en nationell databas via hemsidan www.blommar.nu.
DATA FRÅN FÄLTSTATIONER
Nyligen träffades representanter från 30 biologiska fältstationer för att enas om hur observationerna ska gå till för att hålla en så hög kvalitet som möjligt. Dessa fenologiska data kommer att vara till stor nytta för såväl klimatforskningen som skogs- och jordbrukssektorn, naturvården och alla pollenallergiker.
Sverige hade ett motsvarande observationsnätverk under perioden 1873-1926. Över 283 000 växtfenologiska observationer gjordes då på över 350 platser i landet. Tack vare detta historiska material kan vi använda nutida observationer till att kvantifiera hur stor förändringen av naturens kalender är på olika ställen i landet.
Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) initierades 2008 och har under två år testat ett landsomfattande rapporteringssystem. Uppemot 10 000 spontana observationer har skickats in av över 500 rapportörer från hela landet via www.blommar.nu. Nu expanderar SWE-NPN sin verksamhet genom att bygga upp ett organiserat nätverk av observatörer. För att åstadkomma den kvalitet och den geografiska täthet som är önskvärd, kommer nätverket att bestå av såväl professionella, biologiska fältstationer som av frivilliga s.k. fenologiväktare. Dessa kommer att utföra de växtfenologiska observationerna enligt gemensamt, fastställda instruktioner.
Ett förändrat klimat påverkar ekosystemen på flera sätt, till exempel:
- växtsäsongens längd och därmed vilka grödor vi kan odla,
- hur mycket biomassa skogen producerar,
- utbytet av växthusgaserna koldioxid och vattenånga mellan växtligheten och atmosfären
- timingen i samspelet mellan olika organismer, såväl konkurrerande arter (ex. växter och deras skadedjur) som samarbetande (ex. växter och dess pollinatörer)
- hur mycket pollen som pollenallergiker drabbas av och när på året allergitopparna uppträder.
Läs mer om fenologi på http://www.slu.se/?id=965&puff=356
För mer information:
Kjell Bolmgren, samordnare Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) vid SLU
0730-670365
