Skip to main content

Säkra val – grund för demokrati

Blogginlägg   •   Jan 29, 2018 14:00 CET

I helgen höll Republiken Finland val av president och i september är det svenskt riksdagsval. I flera av de senaste valen i västvärlden har det blivit en obehaglig debatt om huruvida utländska intressen velat och förmått underminera valsystemet eller debatten. En viktig lärdom från det är att en grundförutsättning för legitima val, där demokratin värnas, är att ha en beredskap både inför direkta utmaningar mot valsystemet, och inför hot om desinformationskampanjer och fake news.

Särskilt intressant under Folk och Försvar härom veckan var samtalet mellan Mikael Tofvesson från MSB och ledarskribenten Patrik Oksanen där behovet av folkbildning kring desinformation diskuterades. Det faktum att främmande makt kan försöka påverka väljarnas förmåga och vilja att rösta är problematiskt och något som Sverige behöver förhålla sig till och ha beredskap inför.

Så vad skulle en aktion från främmande makt kunna innebära? Det kan som sagt handla både om att störa debatten, och att störa själva valet. Extremfallet vore om någon lyckades hacka sig in i valdatasystemet. Men det räcker med att det sprids desinformation som leder till att väljarna tror att något liknande har skett, eller kan komma att ske.

Om väljarna inte tror att valet går rätt till, så är vi inne på en farlig väg. När människor känner att deras röster kanske inte räknas på ett schysst sätt, förlorar valet i legitimitet. Bara själva det faktum att frågan debatterades i Sälen, och att jag skriver denna text, visar ju tyvärr att de som vill utmana vår västerländska fria demokrati i någon mån har lyckats.

För att råda bot på dessa utmaningar tror jag att en del av lösningen är att ständigt påminna både oss själva och vår omgivning om vikten av säker informationsinhämtning och källkritik. Däremot kan vi inte förlita oss enbart på att allmänhetens kunskaper om desinformation räcker för att skydda oss från hot mot demokratin.

Finländska Utrikespolitiska institutet (FIIA) har skrivit en initierad analys förra sommaren som jag varmt kan rekommendera, länk https://www.fiia.fi/sv/publikation/democracys-eleventh-hour. FIIA:s expert Mika Aaltola menar att det finns tekniska metoder att detektera och motverka cyberbaserad påverkan och att det finns algoritmer som kan hantera hotet. Aaltola menar också att det är en uppgift för regeringar att utveckla medborgarnas medvetenhet och förmåga att se igenom påverkansförsök, och vara skyddad mot påverkan.

Finns det något land i Europa som förstår den här typen av frågor, så är det Finland. Landet som lever i skuggan av sin store granne i öster, och som under hela efterkrigstiden hade sin utrikes- och säkerhetspolitik definierad av den s.k. VSB-pakten med Sovjetunionen ("Vänskaps- samarbets- och biståndspakten"). Landet som alltid av nödvändighet söker skärningspunkten mellan integritet och pragmatism. Vi har därför all anledning att med stor respekt följa det Finland gör.

Inför det svenska riksdagsvalet 2022 lär den nya myndigheten om psykologiskt försvar vara ansvariga för de här frågorna, men i september så är den nya myndigheten ännu inte igång. Därför är det ett jätteviktigt uppdrag som MSB utför när de utbildar de politiska partierna och länsstyrelserna om hur de kan skydda sig mot desinformation och fake news. Att regeringen samtidigt bereder frågan om ett kommunikationsnät för blåljusaktörer visar också att kommunikation som rör liv, hälsa och försvar alltid måste vara säker och redundant i ett demokratiskt samhälle.

Marcus Hartmann, chef kommunikation och marknad Teracom AB

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy