Skip to main content

Föreningslivets koppling till politiskt engagemang

Pressmeddelande   •   Feb 04, 2010 08:10 CET

Det finns en idé om att engagemang i föreningar och organisationer gör oss till mer politiskt aktiva medborgare, den så kallade folkrörelsetanken. I den nya boken ”Föreningsliv, delaktighet och lokal politik i det mångkulturella samhället” diskuteras, med stöd av nya forskningsresultat, hur dessa ideal stämmer överens med verkligheten då det gäller personer med utländsk bakgrund.

Folkrörelsetanken är väl spridd i Sverige och har också fått genklang i integrationspolitiken. Även invandrade från andra delar av världen ska göras delaktiga i politiken via organisering i föreningar. I den nya boken diskuterar forskare från olika discipliner vid Uppsala universitet enskilda kvinnors och mäns föreningsengagemang och politiska deltagande samt invandrarföreningars möjligheter att påverka politiken och stimulera sina medlemmar. Förhållandet mellan etnisk organisering och den lokala politiken analyseras i tre kommuner, och de svenska förhållandena sätts in i ett internationellt perspektiv.

- Resultaten bekräftar att föreningsengagemang kan ha samma betydelse för deltagande och delaktighet i det svenska politiska livet för utlandsfödda män och kvinnor som det har för infödda, säger Bo Bengtsson, professor i statsvetenskap och en av bokens redaktörer.

Även om kvinnor i genomsnitt deltar mindre i föreningar än män, och utlandsfödda mindre än infödda, har engagemanget likartade effekter. Mycket talar för att hindren ofta finns utanför föreningarna. Clarissa Kugelberg visar hur etniska föreningars handlingsutrymme kan begränsas genom bidragshanteringen och andra lokala institutionella förhållanden. Nils Herttings kapitel om Norra Botkyrka pekar på att föreningarna kan ställas inför besvärande målkonflikter då de medverkar i lokal samverkan. Men boken ger också exempel som tyder på att den etniska segregationen kan skakas om genom nya samverkansformer.

Även andra faktorer än de institutionella har betydelse för de etniska föreningarnas inriktning och organisationsformer. Exempelvis tyder de stora skillnaderna mellan chilenska och andra föreningar på att immigrationsmönstren över tid påverkar vilken roll föreningarna kan spela i den lokala politiken och för de individuella medlemmarnas politiska delaktighet. Studierna visar också hur kurdernas, assyriernas och syrianernas organisationer har utvecklats ur medlemmarnas särskilda behov som statslösa grupper.

- Föreningslivet kan bidra till att utveckla en positiv mångfald och en ökad politisk delaktighet för alla medborgare i det mångkulturella samhället. Men, och det är bokens huvudpoäng, denna potential påverkas i stor utsträckning av omgivande institutionella och diskursiva förhållanden. Det är i utformningen av samverkan mellan myndigheter och föreningar på lokal nivå som medborgerlig delaktighet och institutionellt förtroende kan skapas, men också lätt brytas ned, förklarar Bo Bengtsson.



Bo Bengtsson, professor i statsvetenskap och Clarissa Kugelberg, docent i kulturantropologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) är bokens redaktörer. Antologins övriga författare, Per Adman, Osman Aytar, Marianne Danielsson, Nils Hertting, Irene Molina, Gunnar Myrberg och Per Strömblad, är statsvetare, sociologer och kulturgeografer.

För mer information kontakta:
Bo Bengtsson, tel: 026-420 65 21, e-post: Bo.Bengtsson@ibf.uu.se
Clarissa Kugelberg, tel: 026-420 65 35, e-post: Clarissa.Kugelberg@ibf.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se