Pressmeddelande -
11 genvarianter påverkar tarmfloran
I två nya studier gjorda på 28 000 personer kan forskare visa att genvarianter i elva områden av människans arvsmassa tydligt påverkar vilka bakterier som finns i tarmen och vad de gör där. Tidigare har man bara känt till två områden. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar.
Peer-review/Observational study/People
Tarmens mikrobiom, tarmfloran, har blivit ett hett forskningsområde de senaste åren, eftersom det har stor betydelse för hälsa och sjukdom. Samtidigt har det varit oklart i vilken utsträckning som våra gener styr vilka bakterier som finns i tarmen. Hittills har bara ett fåtal genetiska varianter kunnat kopplas säkert till tarmflorans sammansättning.
Tarmbakterier från 28 000 individer
Nu har forskare, i två samordnade internationella studier, genomfört den hittills mest omfattande undersökningen av sambandet mellan arvsmassa och tarmflora. Forskarna har analyserat genetiska data och tarmbakterier från över 28 000 individer. De har även noggrant kartlagt vilka bakterier som deltagarna har i tarmarna. För varje individ handlar det om hundratals.
11 genetiska regioner spelar roll
Analysen identifierade 11 genetiska regioner som påverkar både vilka bakterier som finns i tarmen och vilka funktioner de har. Flera av generna är kopplade till grundläggande processer i mag-tarmkanalen, till exempel hur näring tas upp och hur kroppen känner av bakterierna.
– Vi har lärt oss mycket om vad genetiken spelar för roll för tarmfloran. Flera av de genetiska sambanden som vi hittat handlar om mycket konkreta biologiska mekanismer. Det kan vara vilka ämnen som finns på tarmcellernas yta och på det sättet är tillgängliga för bakterier. Det kan också vara hur tarmen reagerar på ämnen som bakterier producerar, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för en av studierna.
Tydligt samband med glutenintolerans och hjärt-kärlsjukdomar
Forskarna såg också tydliga samband mellan några av genvariationerna och flera sjukdomar. Sjukdomarna som undersöktes var sådana som tidigare haft koppling till tarmflora.
– Vi såg att vissa av genvarianterna var kopplade till risken för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar. Det tyder på att förändringar i tarmens bakteriesammansättning kan vara en väg att bättre förstå hur genetisk risk påverkar hälsan, säger Claes Ohlsson, professor vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Kristian Hveem, professor vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, ledde den andra studien.
En av världens största biobanker för tarmflora
De biobanker som forskarna har byggt upp är bland de största i världen vad gäller just tarmflora.
- Eftersom mycket i vår hälsa är kopplat till tarmfloran vill vi förstås att vår forskning kan bidra till bättre sätt att förebygga och behandla sjukdomar genom att ta hänsyn till samspelet mellan gener, tarmbiologi och mikrobiom, säger Tove Fall.
Fakta:
Studien är gjord på totalt 28 669 individer, varav 16 017 finns i svenska befolkningsstudier vid Lunds Universitet (SCAPIS- Malmö, MOS) och Uppsala universitet (SCAPIS-Uppsala, SIMPLER) och 12 652 deltagare är från Helseundersøkelsen i Trøndelag (HUNT).
Artiklarna:
Dekkers K. et al. (2026); 'Genome-wide association analyses highlight the role of the intestinal molecular environment in human gut microbiota variation', Nature Genetics, DOI: 10.1038/s41588-026-02512-2
Moksnes M.R. et al.; (2026); The HUNT study identifies host genetic factors reproducibly associated with human gut microbiota composition, Nature Genetics, DOI: 10.1038/s41588-026-02502-4
Kontakt:
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet samt forskningsgruppledare vid SciLifeLab. telefon: 070-221 58 59, tove.fall@medsci.uu.se
Claes Ohlsson, överläkare och professor vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet, telefon: 070-683 29 66, claes.ohlsson@medic.gu.se
Befolkningsstudierna
Finansiering: Forskningen har till största delen finansierats av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet och Stiftelsen K G Jebsen
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
