Kort sagt om Nato-processen och vart vi är idag

Under tisdagskvällen röstade det turkiska parlamentet, med ett positivt resultat om Sveriges Nato-ansökan. Vad innebär denna omröstning för Sverige och vår Nato-anslutning och vad händer nu?

KOMMANDE STEG I NATO-PROCESSEN

I det stora hela är Sverige ett steg närmare att bli en fullvärdig medlem i försvarsalliansen, men kortsiktigt innebär denna omröstning inga större förändringar för Sverige. Erdoğan måste fortfarande skriva under parlamentets godkännande och överlämna detta till Washington vilket, rent tekniskt sett är det en formalitet, enligt experter kan ta upp till två veckor om han väljer att dra ut på det.

DEN UNGERSKA FAKTORN OCH VÄGEN FRAMÅT

Till detta har vi även den ungerska frågan. Ungern har sagt att de inte ska vara sist att ratificera Sveriges ansökan men Orbán har på senare tid börjat krångla. I veckan gick han ut på X (tidigare Twitter) där han berättade att han bjudit in Sveriges statsminister för att förhandla om Sveriges Nato-inträde. Vad dessa förhandlingar kan komma att innebära och innehålla är fortfarande oklart, men det kan anses märkligt att bjuda in till förhandlingar 1,5 år efter att ansökan lämnades in.

Med grund i detta har röster höjts inom ”försvarstwitter” att ”någon bör informera Orbán om Natos ”open door policy”” som grundar sig i Natos artikel 10. I skrivande stund har vi fortfarande inget datum för när Ungern kommer att rösta om Sveriges ansökan, även om Orbán fortsatt officiellt stöttar Sveriges Nato-ansökan. Faktumet kvarstår därför, fram till dess att både Ungern och Turkiet godkänt och överlämnat dessa ratificeringar till Washington är Sverige inte klara med vår ansökan. Således omfattas inte Sverige av säkerhetsgarantierna i artikel 5 till dess att processen är avslutad.

SVERIGES BILATERALA FÖRSVARSSAMARBETEN

Till dess att vi blir fullvärdiga medlemmar i försvarsalliansen kan det vara intressant att titta på de bilaterala och internationella avtal Sverige redan har. Dessa är viktiga länder i vår närhet när det kommer till försvaret av Sverige samt bistånd till Nato, även utan att vara med i försvarsalliansen Nato.

EXISTERANDE AVTAL: EN ÖVERSIKT

• Det absolut senaste försvarssamarbetet är det så kallade ”Defence Cooperation Agreement” (DCA) som Sverige i höstas slöt med USA. Avtalet sätter ett ramverk för det fortsatta försvarssamarbetet och reglerar förutsättningarna för amerikanska styrkors närvaro i Sverige.
• ”Joint Expeditionary Force” (JEF) är ett avtal med nio andra länder och är en snabbinsatsstyrka som på kort tid kan sättas in i tider av kris och är i första hand avsedd för insatser i Östersjöområdet, Nordatlanten och Arktis
• ”Host Nation Support” (HNS – värdlandsstöd) är ett avtal som Sverige redan har med Nato sedan 2016 som innebär att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt och civilt stöd. Det är avgörande för att skapa en reell möjlighet att agera tillsammans och samordnat i händelse av en kris eller krig.
• ”European Defence Agency” (EDA) är ett EU-organ för utveckling av deltagande länders militära försvarskapacitet genom samarbete inom Europa.
• Sverige, Finland och Norge har sedan 2020 ett fördjupat operativt försvarssamarbete för att kunna utföra operationer tillsammans i kris och krig.
• Den 29 juni 2017 tecknade Sverige och Tyskland en avsiktsförklaring gällande försvarsområdet. Avsiktsförklaringen berör övningar, multinationella operationer samt materielfrågor.
• Sverige och Danmark har sedan 2016 ett fördjupat försvarssamarbete inom flyg- och marinområdet
• ”Nordic Defence Cooperation” (NORDEFCO) syftar till att stärka ländernas nationella försvar och hitta gemensamma lösningar på utmaningar som länderna identifierat.
• Sverige och de baltiska länderna har samförståndsavtal rörande försvarssamarbete för att bevara fred och stabilitet i östersjöområdet.

Vill du veta mer om hur du ska förbereda din verksamhet på Nato-inträde? Kontakta Anders Bennström, Säkerhetsrådgivare på 2Secure

Snart lanserar vi en utbildning i Säkerhetsskydd för kommun, håll utkik på vår hemsida under kunskap.