Framtidens Försvar – Hur Sveriges kommuner rustar för moderna hot under NATO-flagg

Innebörden av Sveriges Natomedlemskap ställer stora krav på kommunerna för planering av totalförsvaret. Totalförsvaret, en sammanvävning av militärt och civilt försvar, utgör ryggraden i landets beredskap för att möta både traditionella och moderna hot. Anders Bennström, rådgivare på 2Secure förklarar de olika dimensionerna av Sveriges totalförsvar, dess samspel med NATO, och den avgörande rollen som kommuner spelar i att upprätthålla nationens säkerhet, frihet och självständighet.

Samverkan mellan olika nivåer av samhället och internationella organisationer bidrar till en robust beredskapsstruktur, kapabel att hantera allt från fredstida kriser till potentiella väpnade konflikter. Anders ger en omfattande översikt över Sveriges totalförsvar och dess viktiga funktion i att värna om landets och dess invånares välbefinnande.

Vad är totalförsvar och vad innefattar det?

Sveriges totalförsvar berör hela samhället. Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Målet för totalförsvaret är att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Totalförsvaret ska vara krigsavhållande. Det betyder att om Sverige har ett väl fungerande totalförsvar och andra vet om det, minskar risken för angrepp och påtryckningar mot Sverige. Sverige behöver alltid ha en beredskap att kunna hantera olika typer av hot mot vår säkerhet. Det gäller förberedelse för att hantera fredstida kriser som till exempel pandemier eller naturkatastrofer, säkerhetspolitiska kriser och ytterst ett väpnat angrepp.

NATO:s roll i totalförsvaret:

Hur samverkar NATO med nationella totalförsvarsstrukturer, och vilken roll spelar alliansen när det gäller att stärka ett lands förmåga att möta olika hot?

Nato har gemensamma försvarsplaner för alliansen och gemensam försvarsplanering. Syftet med Natos gemensamma försvarsplanering är att tiden mellan att en kris inträffar till att en insats kan påbörjas ska vara så kort som möjlig. Sverige kommer som medlem att inkluderas i Natos försvarsplanering och delta i Natos gemensamma försvar av de allierades territorium och säkerhet. Det innebär bland annat att Sverige kommer att ingå i och bidra till Natos styrke- och ledningsstruktur. Nato genomför även gemensam förmågeplanering. Genom förmågeplaneringsprocessen identifierar Nato vilka militära förmågor som alliansen och de enskilda allierade behöver för att fullfölja sina uppgifter och för att upprätthålla Natos kollektiva försvar.

Kommuners roll i totalförsvaret:

Hur engagerar sig kommuner i totalförsvaret, och vilka specifika ansvarsområden har de för att säkerställa en samordnad och effektiv respons vid olika typer av kriser?

Kommunen har ansvar för majoriteten av samhällets olika samhällskritiska uppgifter i vardagen såväl som inom totalförsvaret. När det gäller kommunernas obligatoriska åtaganden blir det extra viktigt att bedöma behoven och göra prioriteringar och avvägningar mellan olika verksamheter. Det kan handla om att identifiera olika beroenden eller processer som ger mervärden om de samordnas, eller vad som kan nedprioriteras. Här kan övningar vara ett sätt att upptäcka styrkor och svagheter. Nedan ges några exempel på områden där synergier kan nås men där det även finns risk för att olika åtgärder motverkar varandra, såsom:

• beroenden mellan egna verksamheter som kan vara av betydelse och som bör hanteras
• hantering av verksamheter som kommunen ansvarar för men som andra äger eller bedriver
• koppling mellan utvecklingen av totalförsvar och klimatanpassning
• kopplingen till miljö och biologisk mångfald
• kopplingen mellan totalförsvar och fysisk planering
• kopplingen mellan olika riksintressen

Samarbete mellan NATO och kommuner:

Hur främjar samarbetet mellan NATO och kommuner en effektiv totalförsvarsstruktur? Finns det några konkreta exempel på lyckade samarbeten?

NATO är en mellanstatlig organisation och samarbetet sker därför inte rakt av mellan NATO som organisation och kommuner. Däremot kommer det med ett svenskt Nato-medlemskap resultera i hårdare och fler rapporteringskrav för kommunerna angående deras arbete med den civila beredskapen och totalförsvarsplanering.

Även om det i huvudsak är ett statligt åtagande kommer det krävas viss samverkan mellan kommunen, Försvarsmakten och NATO när det kommer till värdlandsstöd där NATO:s krav och behov på flera områden direkt eller indirekt rör kommunerna. Det är ännu oklart hur kommunerna kan komma att påverkas och det kommer att krävas fördjupade analyser av eventuella behov på samtliga nivåer.

Samhällsberedskap och krisplanering:

Vilka åtgärder vidtar kommuner för att öka samhällets beredskap och hur integreras insatserna med nationella och internationella totalförsvarsstrategier?

Sveriges kommuner vidtar omfattande åtgärder för att öka samhällets beredskap. Krisberedskapsarbetet berör hela den kommunala koncernen, från fullmäktige, styrelsen och nämnderna till kommunala bolag och kommunalförbund. Kommunens arbete med krisberedskap utgår från lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och anslutande förordning (SFS 2006:637). Syftet är att minska sårbarheten i verksamheten och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Krisberedskapsarbetet behöver involvera hela den kommunala koncernen, från fullmäktige, styrelsen och nämnderna till bolag och kommunalförbund som kommunen har inflytande över. Därför behöver kommunen i sin styrning av dessa säkerställa att arbetet med krisberedskap får genomslag i hela verksamheten. Om möjligt integreras styrningen av arbetet med krisberedskap i så hög utsträckning som möjligt i den ordinarie styr- och ledningsmodellen. På så vis minskar också risken för att arbetet med krisberedskap ses som något som ligger utanför kommunens ordinarie uppdrag. Krisberedskapsarbetet som kommunen genomför ligger sedan till grund för kommunens totalförsvarsförmågor.

Resilience och civila samhället:

På vilket sätt främjar totalförsvaret resilience inom civilsamhället?

Den svenska krisberedskapen ligger på många sätt som grund för den det svenska totalförsvaret. Detta innebär i praktiken att allt arbete som görs för att stärka civilsamhällets krisberedskap stärker totalförsvaret och i förlängningen främjandet av civilsamhällets resiliens.

Utbildning och medvetenhet:

Hur kan Sveriges kommuner och NATO arbeta tillsammans för att höja medvetenheten och utbilda invånarna om totalförsvar, samt vilken roll spelar detta i att skapa en motståndskraftig befolkning?

Kommuner och NATO ska inte arbeta direkt tillsammans då NATO är en mellanstatlig organisation. De förmågehöjande insatserna för att höja medvetenheten och kunskapen om totalförsvaret hos befolkningen börjar hos den kommunanställde. Kommunpersonalen behöver i första hand, genom utbildningar, få en förståelse för vad totalförsvaret innebär både för dem och för kommunens verksamhet. Dessa utbildningar bör även innefatta vad ett medlemskap i NATO innebär generellt för samhället och dess resurser. Efter detta kan informationsinsatser effektivare inledas för den övriga befolkningen inom kommunen.

Teknologiska Utmaningar och Möjligheter:

Vilken betydelse har teknologiska framsteg för totalförsvaret, och hur kan NATO och kommuner stötta varandra för att möta de utmaningar och möjligheter som modern teknologi medför?

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget ställer ökade krav på Sveriges totalförsvarsförmåga idag, men också på sikt. För att totalförsvaret ska kunna möta framtida säkerhetspolitiska utmaningar där vi samtidigt behåller vår handlingsfrihet krävs omfattande satsning på långsiktig forskning. Kriget mot Ukraina har visat att nya teknologier är vitala i dagens stridsmiljö. För att bibehålla en relevant förmåga på tio års sikt behöver vi redan idag bedriva nydanande forskning bortom redan kända förmågebehov. Utbyggnaden av det civila försvaret står inför omfattande investeringar. Den infrastruktur som byggs idag kommer vi att leva med i decennier. Vid en anslutning till Nato ställs Sverige dessutom inför ökade krav att ge och ta emot stöd. Det innebär att Sveriges civila försvar inte enbart är en nationell angelägenhet utan kan komma att påverka såväl Nato som EU.

Krisledningsövningar och lärande:

Hur används krisledningsövningar för att förbättra samarbetet och stärka totalförsvarssystemet, och finns det exempel på lärdomar som har tillämpats efter sådana övningar?

Krisledningsövningar används för att testa våra förmågor att agera under en kris. Dessa övningar bidrar till att identifiera både styrkor, svagheter och förbättringsområden inom arbetet med att hantera extraordinära händelser. Övningarna hjälper till att identifiera kritiska samverkansområden och kommunikationer som i en skarp händelse måste fungera för hanteringen av en händelse. Detta gäller även för totalförsvaret då detta är baserat på den svenska krisberedskapen.

Framtida utmaningar och anpassningar:

Vilka ser du som de främsta framtida utmaningarna för totalförsvaret, och hur bör både kommuner och NATO anpassa sina strategier för att möta dessa utmaningar?

Likt Försvarsmakten står det svenska totalförsvaret inför en personalförsörjningsproblematik. Vi står inför en uppbyggnad av förmågor och kapaciteter som i många fall kommer kräva mer personal för att klara av. Mycket handlar om de många frivilligresurser som krävs för att bl.a. driva trygghetspunkter i kommunerna eller andra verksamheter. Vidare står det svenska totalförsvaret inför en stor investeringspuckel för att återta nedlagda förmågor.

Samhället och världen går på många sätt i cykler, vi håller idag på att återetablera gamla myndigheter som lades ned under den eviga freden och vi arbetar även på att åter bygga upp lager och förmågor från svunna tider. Frågan är om detta verkligen är rätt väg att gå, samhället har förändrats mycket under de ca 30 år som gått sedan totalförsvaret började läggas ned och det som fungerade under det kalla kriget är sannolikt inte det som fungerar idag. Vidare analyser behöver göras för att komma fram till vart vi faktiskt vill komma och vilka nivåer vi ska ligga på med totalförsvaret. Anslutningen till NATO kommer sannolikt hjälpa oss på vägen genom deras sju basförmågor men Sverige behöver även se över vilka förberedelser som faktiskt är relevanta för oss.

Jag skulle vilja rekommendera boken ”En tid för krig, Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022” av Wilhelm Agrell. Alla som jobbar med civil beredskap kommer att finna nytta och glädje i att läsa denna bok som ett underlag för givande diskussioner och planering av den egna verksamheten.