Rapport om Nato – Det civila försvaret och kommunerna

Det allt mer spända geopolitiska läget i välden påverkar Sveriges försvarspolitik, inte minst med tanke på Sveriges ansökan om att bli medlem i försvarsalliansen Nato. Det globala geopolitiska läget påverkar också kommunens arbete med civil beredskap. Att kunna ge och ta emot stöd är en hörnsten i svensk säkerhetspolitik.

Med anledning av det aktuella säkerhetspolitiska läget, den ökande takten i uppbyggnaden av totalförsvaret samt ett annalkande Natomedlemskap behöver Sverige även genomföra en avsevärd förmågehöjning inom det civila försvaret. Den 1 oktober 2022 trädde en ny struktur för civilt försvar och krisberedskap i kraft, som bland annat innebär införande av beredskapssektorer, civilområden och nya beredskapsmyndigheter.

Ett svenskt Nato-medlemskap kommer kräva att det civila försvaret anpassas till nya krav och förutsättningar. Det civila försvarets planeringsprocesser, arbetet med säkerhetsskydd och arbetet med att utveckla förmågan till värdlandsstöd är några av de områden som kommer att beröras. Det är ett omfattande omställningsarbete som kommer att kräva mer personal, en bred kunskapshöjning och teknisk anpassning, till exempel för att möta högt ställda krav på säkra kommunikationer.