Pressmeddelande -

Patienter med lymfom kan slippa intensiv cytostatikabehandling tack vare PET-scanning

Med hjälp av PET-scanning kan patienter med vissa former av Hodgkin’s lymfom slippa de allvarliga biverkningar viss cytostatikabehandling ger.Detta genom att scanningen kan förutsäga utfallet av behandlingen. Det framgår av en patientstudie i Europa och Australien publicerad i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM) 23 juni.

Studien har genomförts av läkare finansierade av Cancer Research UK i samarbete med partners i Europa och Australien. Totalt ingick 1 200 patienter med avancerat Hodgkin’s lymfom. Efter två behandlingsperioder med cytostatika fick patienterna genomgå PET-scanning (Positron Emission Tomograph), en form av bilddiagnostik där man använder små mängder radioaktivt glukos för att hitta cancerceller. De patienter som inte hade spår av cancer delades därefter slumpmässigt in i två grupper, där den ena fick fortsatt cytostatikabehandling (inkluderande läkemedlet bleomycin) och den andra cytostatikabehandling utan detta läkemedel.

– Våra resultat visar att patienter som slutade med läkemedlet efter negativ PET-scanning hade samma överlevnad som de patienter som fortsatte med läkemedelsbehandlingen. Den stora skillnaden var att de slapp biverkningar från lungorna, säger Gunilla Enblad, professor och överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset, som lett den svenska delen av studien.

De patienter i studien som inte hade ett positivt resultat av PET-scanningen efter två behandlingsperioder med cytostatika förutsågs ha en mer motståndskraftig form av sjukdomen och fick därför en mer intensiv cytostatikabehandling.

Flertalet personer som insjuknar i Hodgkin’s lymfom blir botade från sjukdomen. Av patienterna som deltog i studien levde över 95 procent efter tre år. Det som oroar forskare och kliniskt verksamma läkare inom cancervården är långtidseffekterna av rådande behandling.

Läkemedlet bleomycin har sedan 30 år varit viktigt i behandlingen av Hodgkin’s lymfom, men läkemedlet kan orsaka svåra biverkningar på lungorna, bland annat lunginflammation som kan leda till lungfibros (en slags ärrbildning). Och biverkningarna kan komma även många år efter behandlingen, vilket kan leda till allvarliga andningsproblem. Givet riskerna med läkemedlet önskade forskarna bakom studien utvärdera potentialen i en mer individuellt anpassad terapi, där man avslutade läkemedelsbehandlingen hos patienter med god prognos och ökade densamma för patienter med högst risk för att behandlingen inte skulle fungera.

– Metoden ger oss nya möjligheter att urskilja patienter med svårare former av sjukdomen som behöver kraftfullare behandling med cytostatika och andra läkemedel från övriga. Det gör att vi kan bespara många patienter från allvarliga biverkningar som exempelvis infertilitet. Detta i kombination med ett minskat behov av radioterapi kan avsevärt minska skadorna på frisk vävnad och risk för metastaser orsakad av behandlingen, säger Gunilla Enblad.

Att minimera riskerna för biverkningar på lång sikt, menar hon är särskilt viktigt vid Hodgkin’s lymfom eftersom många insjuknar i unga år.

– Studien visar att cytostatika kan vara lika effektivt utan läkemedlet bleomycin för många patienter. Detta kan få stor betydelse för dessa patienters livskvalitet, avslutar Gunilla Enblad.

Mer information:
Gunilla Enblad, professor och överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset, telefon 070-830 35 24, e-post: gunilla.enblad@igp.uu.se

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • s lymfom,hodgkin
  • pet-scanning
  • hodgkins
  • bleomycin

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Cytostatika och immunterapi jämförs i banbrytande lungcancerstudie

    Lungcancer är fortfarande den dödligaste cancerformen i Sverige. En orsak är att sjukdomen ofta upptäcks sent när den hunnit sprida sig. Tidigare har cytostatika varit förstahandsval vid icke-småcellig lungcancer, den vanligaste formen, men nu startar den första studien i sitt slag i världen där cytostatika jämförs med två sorters immunstimulerande läkemedel.

  • Akademiska öppnar centrum för patienter med ovanlig blodsjukdom

    ​Ett nytt centrum för blodsjukdomen mastocytos har bildats på Akademiska sjukhuset. Genom att samla kompetens inom ett så kallat center of excellence ska patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos få rätt diagnos och behandling snabbare. Mastocytos är en svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom.

  • Akademiska pionjär på ny antikroppsbehandling mot spridd cancer

    Som första sjukhus i världen behandlar Akademiska patienter med en ny antikropp mot spridd cancer. Antikroppen, som stimulerar immunförsvaret, injiceras direkt i metastaserna, i stället för via blodet som tidigare behandlingar av detta slag. Behandlingen ges inom ramen för en klinisk studie.

  • Cancer toppar klinisk forskning på Akademiska

    ​Hälften av alla patientstudier på Akademiska sjukhuset berör cancer. Just nu pågår cirka hundra kliniska studier, bland annat nya behandlingar med biologiska läkemedel vid lymfom och malignt melanom. För första gången uppmärksammas betydelsen av patientstudier på internationella dagen för klinisk forskning den 20 maj med öppet hus och föredrag för personal och samarbetspartners.

  • Ökad användning av kombinerad pet-ct-kamera ger säkrare cancerdiagnostik

    Ökad användning av pet/ct-kameror har lett till kortare väntetid mellan diagnos och strålbehandling vid exempelvis cancer i huvudhalsområdet och lungorna. Framstegen lyfts fram den 3 september under röntgenveckan i Uppsala, den sista av tre medicinska veckor, där huvudtemat är diagnostik och behandling av cancer.

  • Kvinnors hälsa efter bröstcancer fokus för nationell studie

    ​Hur mår egentligen kvinnor som diagnostiserats och opererats för bröstcancer när det gått några år? Är det någon skillnad om man genomgått bröstrekonstruktion eller inte? Det ska en nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset ge svar på. Studien är den mest omfattande någonsin i Sverige av sitt slag.

  • ​Fusionsteknik ger mer träffsäker diagnos vid prostatacancer

    Tack vare ny, mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera, kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Drygt 80 män har undersökts hittills och under 2016 kommer fler att omfattas.

  • Akademiska först med skonsammare operation av lungmetastaser

    ​Som första sjukhus i Sverige har Akademiska infört en ny, mer skonsam operationsmetod vid lungmetastaser där titthålskirurgi kombineras med laser. Fördelarna är att mer av lungan kan bevaras, mindre smärta för patienten efter operationen och snabbare återhämtning.

  • Akademiska först med kontaktterapi vid ändtarmscancer

    ​Från oktober inför Akademiska som första sjukhus i Sverige en ny form av brachyterapi vid ändtarmscancer. Behandlingen innebär att strålkällan läggs nära tumören. Det nya är att patienterna strålas lokalt med fotoner med låg energi vilket ger högre precision på ytliga tumörer. Metoden är särskilt gynnsam för äldre som inte kan opereras eller patienter som inte önskar stomi.

  • Lovande immunterapi mot akut leukemi utvärderas på Akademiska

    Både barn och vuxna kan drabbas av akut lymfatisk leukemi, men hos vuxna är sjukdomen ofta mycket aggressiv. Akademiska sjukhuset är först i Sverige med att introducera en ny sorts immunterapi, så kallad CAR T-cellterapi, detta inom ramen för en klinisk studie. Resultaten är mycket lovande. En patient har svarat på behandlingen och har inte längre några kvarvarande tumörceller.

  • Akademiska gör fyraårig kompetenssatsning på cancersjuksköterskor

    ​I likhet med andra delar av sjukvården har cancerområdet sedan länge haft brist på specialistsjuksköterskor. Nu tar Akademiska sjukhuset ett nytt grepp för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta sjuksköterskor. Från och med våren 2017 görs en riktad fyraårig rekryterings- och fortbildningssatsning som både ska göra arbetet attraktivare och trygga bemanningen.

  • Målsökande mördarceller nytt vapen mot lymfom och leukemi

    Akademiska sjukhuset är först i Europa med att introducera en ny sorts immunstärkande behandling (CAR 19) mot vissa former av leukemi och lymfom. Patientens egna immunceller, så kallade T-celler eller mördarceller, modifieras genetiskt och omprogrammeras för att bli effektivare på att söka upp och döda sjuka cancerceller.

  • Ökad precision i strålbehandlingen med ny teknik

    Drygt hundra patienter strålbehandlas på Akademiska sjukhuset varje dag. De senaste årens snabba teknikutveckling gör att man i dag kan stråla med betydligt mindre risk för biverkningar/komplikationer på känsliga organ och frisk vävnad. Dessutom har tiden för varje behandling minskat vilket både gynnar patienterna och innebär att fler kan behandlas varje dag.

  • Akademiska testar nytt vaccin mot njurcancer

    Vid årsskiftet blir Akademiska sjukhuset nav för en klinisk studie där man för första gången testar en ny typ av terapeutiskt vaccin på patienter med spridd njurcancer. Vaccinet, som utgörs av så kallade dendritiska celler från friska blodgivare, kan ses som en vidareutveckling av de rön kring dendritiska celler som i dagarna belönas med nobelpriset i medicin.

  • Nytt vaccin kan förlänga överlevnaden vid spridd njurcancer

    ​En ny typ av vaccinationsbehandling, utvecklad vid bland annat Akademiska sjukhuset, kan förlänga livet för patienter med obotlig spridd njurcancer. Vaccinet består av en sorts immunceller, dendritceller, som utvunnits ur blodet från friska blodgivare.