Äldre i Centrum #3 2019 rapporterar från den nionde internationella forskarkonferensen IAGG-ER 2019, International Association of Gerontology and Geriatrics European Region Congress, som hölls i Göteborg 23-25 maj. Där samlades 1 600 äldreforskare som forskat kring biologiska, medicinska, hälso- och samhällsvetenskapliga, politiska, humanistiska och konstnärliga aspekter av åldrandet.
Möt Äldrecentrum på Järvaveckan 12-13 juni! Vi finns i Äldreforskningens tält tillsammans med Aging Research Center och Svenskt Demenscentrum, där våra experter berättar om olika aspekter av åldrande, t ex anhörig i nöd och lust, friskt eller sjukt åldrande, Stockholm som äldrevänlig stad, hur vi bemöter våld bland äldre i nära relationer, eller om samverkan vid utskrivning från sjukhus.
Stroke är ett globalt hälsoproblem och en utmaning för forskningen. I Sverige drabbas c:a 25 000 personer varje år. Stroke kan ge både fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar och är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom somatisk sjukvård. Beräknad kostnad: 18 miljarder kr/år. Internationellt sett är stroke den största orsaken till invaliditet och tredje största dödsorsak.
Hur blir staden en bättre plats att åldras på när det gäller boende, transporter, stadsplanering, omsorg och hälso- och sjukvård? Politiker, organisationer, företag och individer måste engagera sig för att skapa en åldersvänlig stad som är bra för enskilda individer – i alla åldrar – och för hela samhällen. Det gäller att nå ett gemensamt sammanhang, där alla är inkluderade och kan leva aktivt.
Stockholms stad har på försök gett "Tryggt mottagande", det vill säga förstärkt hemtjänst av särskild personal en tid efter hemkomsten, till personer 65 + efter sjukhusvistelse. Äldrecentrum har jämfört Tryggt mottagande med hemtjänst, korttidsboende och vård- och omsorgsboende och fann att äldre, anhöriga och personal är särskilt nöjda med Tryggt mottagande. Hur kan Tryggt mottagande utvecklas?
Ont i själen ingår inte i naturligt åldrande men stigande ålder innebär ofta förlust av partner, vänner och fysisk hälsa - riskfaktorer för psykisk ohälsa! Depression hos äldre är vanligare än demenssjukdom, men deprimerade äldre är en bortglömd grupp. Mer kunskap om behandlingsmetoder och förebyggande arbete behövs, liksom närmare studier av effekter av psykoterapi och sociala insatser.
Att äldre personer förväntas kunna klara sig så länge hemma som möjligt förutsätter en familj som kan ställa upp. Det vanligaste är att få hjälp av medelålders förvärvsarbetande barn. Många äldre är själva anhörigvårdare till en make/maka/partner. En fråga som nu sysselsätter forskarna är hur alla medelålders och äldre anhöriga bäst kan stöttas för att de ska orka ta hand om sina nära och kära.
Den 1 september tillträder Åsa Hedberg Rundgren som direktör för Äldrecentrum när stiftelsens tidigare direktör Chatrin Engbo går i pension. Åsa Hedberg Rundgren är leg. sjukgymnast och medicine doktor. Hon kommer närmast från en tjänst som verksamhetschef på FOU Nordost, med erfarenhet av forskning, utveckling, implementering och utvärdering inom vård, omsorg, stöd och service till äldre.
KRÖNIKA Kerstin Hallert: Möt åren i Paris I PRAKTIKEN Forskning gav nya rutiner som får njurpatienter att må bättre under dialysen FORSKAREN I FOKUS Lena Borell, Karolinska Institutet AVHANDLAT Andlighet stöder åldrande - trons och andlighetens betydelse hos de allra äldsta SPOTLIGHT Tills skilsmässan för oss samman LÄSTIPS Tre böcker om lag och rätt och rätt till stöd inom äldreomsorgen.
TEMA Omsorgens marknad Äldre i Centrum nr 1/18 lyfter fram den viktiga forskning som berör valfrihet och konkurrens, vinster och kvalitet inom vården och omsorgen om äldre personer. Forskningen ger inga svartvita svar, men erbjuder både grundläggande kunskaper och viktig fördjupning kring några av de mest brännande frågorna i samhällsdebatten. KRÖNIKA av Sven Wollter: Vi blir bara vackrare.
Den nya rapporten "Demensförekomst i Sverige: geografiska och tidsmässiga trender 2001–2013" bygger på resultat från SNAC-studien (Swedish National Study on Aging and Care) och visar att antalet personer med demenssjukdom är lägre än tidigare uppskattningar visar.
Vård- och omsorgscollege tar nu över en modell för att utbilda språkombud inom omsorgen från Stiftelsen Äldrecentrum. Utbildningen ger ökade kunskaper inom språk- och arbetsplatslärande i arbetsgrupper.
Att våra sinnen försämras hör till det normala åldrandet. Likväl begränsar försämringen oss, kanske framför allt i sociala sammanhang. Då kan det till exempel vara bra att veta att det är lättare att höra den som pratar i ett lägre tonläge, att maten kan behöva lite extra kryddning för att smaka och att både balanssinnet och luktsinnet går att träna! Läs mer om detta i nummer 3/2017.
Stiftelsen Äldrecentrum presenterar en färsk enkätstudie om var och hur äldre vill bo när Äldrecentrum tillsammans med Famna anordnar ett seminarium den 3 juli. Ett annat ämne som tas upp är rekrytering och kompetensförsörjning inom äldreomsorgen.
Stockholms stad har finansierat sex utbildningsanställningar för sjuksköterskor som fick möjlighet att studera till specialistsjuksköterska inriktning vård av äldre. Stiftelsen Äldrecentrum har följt de studerande och deras utvecklingsprojekt under utbildningen.
Från början av 2000-talet fram till i dag har en tredjedel av platserna försvunnit i äldreomsorgen – det är därför i det egna boendet som de flesta åldras. Inte minst möjliggör ny välfärdsteknik detta. Men forskarna befarar trots det att utvecklingen får konsekvenser för livskvaliteten, i takt med att man behöver mer omvårdnad. Hur möter vård och omsorg utmaningarna?
Under seminariet presenteras utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Dessutom presenterar Stiftelsen Äldrecentrum utdrag ur en ny rapport om hur äldre stockholmare vill bo när man inte längre klarar att bo kvar hemma. Forskare Pär Schön berättar om äldres väg in i och igenom äldreboendet och Malin Ekman Aldén ger en föreläsning om välfärdsteknologin inom äldreomsorgen.
Lagom till årets 30-årsjubileum kommer Äldre i Centrum nr 1/2017 i ny grafisk form och nytt, mindre format. Numrets tema ägnas longitudinella forskningsstudier, det vill säga studier där samma individer följs över tid, vilket har visat sig vara ett mycket användbart redskap för att studera åldrandet. I det här numret kan du också läsa om äldre personers (brist på) digitala resurser med mera.
Alltfler äldre använder digitala hjälpmedel och välfärdsteknik är ett växande forskningsområde. En viktig fråga är balansen mellan att tekniken å ena sidan kan hjälpa äldre att bli mer oberoende, å andra sidan kan innebära integritetsintrång och minskad mänsklig kontakt. I det nya numret av Äldre i Centrum kan du läsa det senaste om välfärdsteknikens användningsområden samt för- och nackdelar.
Den 27 oktober talar H.M. Drottningen när Äldreforskningens hus Stockholm håller öppet för allmänheten. Då finns möjlighet att testa luktsinnet och att minnesträna i Hjärnlabbet. Det hålls också en rad spännande föreläsningar, bland annat av några av landets främsta äldreforskare. Arrangörer är Aging Research Center, Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum som fyller 30 år.
