Vård- och omsorgscollege tar nu över en modell för att utbilda språkombud inom omsorgen från Stiftelsen Äldrecentrum. Utbildningen ger ökade kunskaper inom språk- och arbetsplatslärande i arbetsgrupper.
Stockholms stad har finansierat sex utbildningsanställningar för sjuksköterskor som fick möjlighet att studera till specialistsjuksköterska inriktning vård av äldre. Stiftelsen Äldrecentrum har följt de studerande och deras utvecklingsprojekt under utbildningen.
Lagom till årets 30-årsjubileum kommer Äldre i Centrum nr 1/2017 i ny grafisk form och nytt, mindre format. Numrets tema ägnas longitudinella forskningsstudier, det vill säga studier där samma individer följs över tid, vilket har visat sig vara ett mycket användbart redskap för att studera åldrandet. I det här numret kan du också läsa om äldre personers (brist på) digitala resurser med mera.
Alltfler äldre använder digitala hjälpmedel och välfärdsteknik är ett växande forskningsområde. En viktig fråga är balansen mellan att tekniken å ena sidan kan hjälpa äldre att bli mer oberoende, å andra sidan kan innebära integritetsintrång och minskad mänsklig kontakt. I det nya numret av Äldre i Centrum kan du läsa det senaste om välfärdsteknikens användningsområden samt för- och nackdelar.
Den 27 oktober talar H.M. Drottningen när Äldreforskningens hus Stockholm håller öppet för allmänheten. Då finns möjlighet att testa luktsinnet och att minnesträna i Hjärnlabbet. Det hålls också en rad spännande föreläsningar, bland annat av några av landets främsta äldreforskare. Arrangörer är Aging Research Center, Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum som fyller 30 år.
Äldre i Centrum nr 3/2016 handlar om livet (strax) före döden. Hur fungerar omvårdnaden när ett långt liv går mot sitt slut och bot inte längre är möjlig? Inte alls lika bra som för yngre personer, enligt forskningen: mer evidens behövs kring det palliativa bemötandet av äldre.
Sverige står inför stora utmaningar då antalet äldre ökar kraftigt. En jämlik och säker vård kräver inte bara fler händer utan också personal med rätt kompetens. Det behövs ökad kunskap om äldre med utländsk bakgrund. Språkutveckling på arbetsplatser och kultur i vård och omsorg är andra centrala områden.
Rörelse stärker och förebygger, rehabiliterar och läker, ger egenmakt och livsglädje. Forskningen om äldres rörelser handlar såväl om träning och mobilitet som tillgänglighet. Numrets tema breddar och fördjupar kring det som har kallats världens bästa medicin.
Stiftelsen Äldrecentrum har tagit fram en kunskapsöversikt som visar vilka faktorer som tydligast påverkar kvaliteten i hemtjänsten. Fokus ligger på de områden en kommun som beställare av hemtjänst kan påverka.
Att arbeta med människor innebär att möta många olika situationer. Genom att få reflektera tillsammans i arbetsgrupper utvecklas medarbetare i sina roller och i sin profession. Nu ger Stiftelsen Äldrecentrum och författarna Marie Birge Rönnerfält och Eva Norman ut boken Reflektion som arbetsutveckling.
”Nu har vi fått redskap att hantera våld i nära relationer inom omsorgen om äldre samt funktionsnedsatta.” Det konstaterar personalen inom omsorgen vid Region Gotland. Tack vare projektet FREDA har de utvecklat ny kunskap för att hjälpa våldsutsatta personer. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har haft uppdraget att beskriva projektet och dess erfarenheter. De redovisas nu i två rapporter.
Vård- och omsorgscollege och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har beviljats 1 985 000 kr av Skolverket för att vidareutveckla Äldrecentrums språkombudsutbildning och sprida den nationellt. I uppdraget ingår också att anpassa Svenskt Demenscentrums Demens ABC för dem som har behov av språkligt stöd för att ta till sig utbildningen.
En av de främsta uppgifterna för personal som arbetar inom hemtjänst eller med personer med funktionsnedsättning är att vara en god förebild, en person som kan ge inspiration till bra matval och hälsosamma vanor. För att stötta detta arbeta har Stiftelsen Äldrecentrum tagit fram handboken ”Mat och måltid i fokus” med tips och råd runt maten och måltiden.
En ny studie visar att genomsnittet för äldre personer som för första gången beviljas äldreomsorg eller långvarig sjukvård i hemmet sker vid 84 års ålder. Studien visar även att 80 procent av de som för första gången får äldreomsorg är ensamboende.
Med en växande grupp äldre personer med utvecklingsstörning krävs mer kunskap och nya förhållningssätt - både vad gäller vård, stöd och bemötande. Konferensen som hålls den 14 november i Stockholm synliggör de utmaningar som finns och lyfter fram de senaste rönen inom forskningen. Arrangör är Riksförbundet FUB, CARPE, Hjälpmedelsinstitutet, Stiftelsen Äldrecentrum och Svenskt demenscentrum.
I Enskede-Årsta-Vantör bedriver man sedan många år tillbaka ett framgångsrikt arbete med olika former av förebyggande insatser riktade till äldre. I rapporten Gemenskap ger hälsa har Äldrecentrum tittat närmare på stadsdelens träffpunkter och gym-verksamhet som riktar sig till seniorer.
Möjlighet till självbestämmande och flexibilitet är två skäl till att äldre väljer hushållsnära tjänster med RUT-avdrag istället för offentligt finansierad äldreomsorg. Det framkommer i det examensarbete som Rebecka Falk och Erica Risberg skrivit i samarbete med Stiftelsen Äldrecentrum.
Som koststrateger på Äldreförvaltningen i Stockholms stad har Birgitta Persson och Birgitta Villner Gyllenram varje år framgångsrikt utbildat närmare tvåtusen medarbetare inom äldreomsorgen. Maten och måltidernas betydelse för de äldre har stått i fokus. Nu flyttar verksamheten till Äldrecentrum, som tar över ansvaret för att driva och vidareutveckla utbildningarna.
Tillsammans med Svenskt Demenscentrum och SveDem har Äldrecentrum tagit fram en checklista som är tänkt att vara ett stöd för personal som arbetar i särskilt boende. Checklistan bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och syftar till att sätta fokus på persocentrerad omvårdnad.
Den 25 oktober berättar ansvariga och forskare om SNAC-K som är en av de fyra delstudier som ingår i SNAC. Målsättningen för SNAC-K är att öka kunskapen om åldrandet och utveckla förebyggande åtgärder för att förbättra vården och omsorgen av äldre. Äldreforskningens hus driver SNAC- K och sedan 2001 har 4200 deltagare över sextio år kontinuerligt undersökts och svarat på frågor om sin hälsa.