Den 8 september tillträder Kim Ramme som forskningschef på Barncancerfonden. Kim är överläkare, barnläkare och specialist inom barnhematologi och barnonkologi med särskilt fokus på stamcellsbehandlingar. Hon kommer närmast från Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och har tidigare arbetat vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
Nya forskningssamarbeten över nationsgränserna är målet för det nystartade konsortiet FORCE som genom gemensamma utlysningar ska stimulera till fler kliniska studier som kan bidra till nya innovativa arbetssätt och behandlingsmetoder för att möta utmaningar inom såväl barn- som vuxencancerområdet.
Nära en tredjedel av de barn som drabbas av cancer får leukemi. Den dominerande formen är ALL, medan cirka 15–20 procent av dem drabbas av AML. Nu ger Barncancerfonden uppstartsstöd så att barn i Sverige kan delta i den internationella CHIP-AML22-studien som ska testa effekten av två nya målriktade läkemedel samt undersöka om det går att ta bort delar av dagens behandling.
Barncancerfonden har beslutat att bevilja finansiering av barnonkologisk forskning till 29 forskare i form av olika tjänster under de kommande ett till sex åren. Totalt delas 64 miljoner kronor ut till 29 forskare.
EU:s pågående översyn av Pharmaceutical Legislation är en historisk möjlighet att förbättra tillgången till nya läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar, som tillexempel barncancer. Trots medicinska framsteg får idag mindre patientgrupper ofta inte ta del av nya behandlingar då de inte utgör en kommersiellt lönsam marknad för läkemedelsindustrin.
För många barncancerdrabbade är slutet på cancerbehandlingen också början på en livslång kontakt med sjukvården. Nu får två nya forskningsprogram dela på 27 miljoner för att hitta sätt att förebygga och minska riskerna för hjärnskador orsakade av strålning, liksom nedsatt livskvalitet och hjärt-kärlsjukdom efter avslutad cancerbehandling.
Gedigen nulägesbeskrivning, många bra förslag men en önskan om fler mätbara och tidsatta mål där det ibland krävs unika sådana för barn drabbade av cancer. Så kan man sammanfatta Barncancerfondens remissvar på den föreslagna cancerstrategin ”Bättre tillsammans”.
I Sverige har mycket skett, men barncancer är fortfarande den vanligaste dödsorsaken till följd av sjukdom hos barn. För de barn som överlever kan både sjukdom och behandling också orsaka skador senare i livet. Barncancerfonden ser nio områden där satsningar behövs för att nå målet - att fler barn ska överleva, och göra det med färre komplikationer.
Trots de senaste årens medicinska framsteg inom immunterapi är det få barn – i jämförelse med vuxna - som hittills haft nytta av de nya läkemedlen. En av förklaringarna har varit bristande kunskap om hur barns immunsystem fungerar vid cancer. En ny svensk studie har nu kartlagt hur barns immunförsvar skiljer sig från vuxnas och också mellan olika typer av tumörer. Detta är viktig kunskap för att e
Lymfom är en typ av cancer som finns i kroppens lymfsystem och utgår från immunceller. Idag har överlevnaden hos de drabbade barnen förbättrats avsevärt tack vare tung kombinationsbehandling med cytostatika. Något som tyvärr kan orsaka komplikationer senare i livet. En europeisk behandlingsstudie pågår just nu för att undersöka om biverkningarna kan minskas med en mer anpassad cytostatikabehandlin
I regeringens uppdaterade life science-strategi lyfts en rad mål för att stärka Sveriges ställning inom forskning och innovation samt förbättra vården för patienterna. Ett mål som är kvar sedan den tidigare strategin är att Sverige ska vara ett föregångsland vad gäller implementering av precisionshälsa och avancerade terapier i vården.
Barncancerfonden ser life science-strategin som en viktig d
Barncancerfonden har skickat en skrivelse till Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet med en önskan om ett förtydligat statistikuppdrag för de nationella registren Socialstyrelsen ansvarar för liksom den statistik som förs av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten för att följa utvecklingen av klinisk forskning och kliniska prövningar.
– Det är av största vikt för att vi i Sver
Osteosarkom är den vanligaste formen av skelettcancer som drabbar barn och unga vuxna. Standardbehandlingen har inte förändrats mycket sedan 1980-talet och botar endast cirka 65 procent av patienterna. Nu har forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset fått Barncancerfondens uppstartsbidrag för att kunna delta i en stor europeisk studie där effekten av ett nytt läkemedel ska studeras med förhopp
Hjärntumören ponsgliom är en av få obotliga barncancerformer. Att tumören sitter i och runt hjärnstammen gör den både svårstuderad och svårbehandlad. Det finns än idag inga godkända läkemedel för ponsgliom. En ny internationell studie startar nu i Sverige där målet är att få fram läkemedel som kan förbättra prognosen för de barn som drabbas av dessa hjärntumörer.
Ponsgliom ingår i en grupp hjär
"Beating Childhood Cancer: Cure More, Cure Better and Tackle Inequalities" är namnet på det manifest som lyfter fram vilka frågor det nya Europiska styret ska fokusera på efter valet 9 juni. Barncancerfonden har signerat och hoppas att svenska europapolitikerna kommer att göra likaledes.
Den vetenskapliga och medicinska organisationen SIOPE, Société Internationale d’Oncologie Pédiatrique Europé
Socialdepartementet avsätter ytterligare 49,5 miljoner kronor till fortsatt utveckling av precisionshälsa och cancerdiagnostik genom Genomic Medicine Sweden. Satsningen gäller tre pilotprojekt där Barncancerfondens projekt BrainChild är ett av dem. BrainChild ska integrera data med AI-teknologi för att förenkla åtkomsten till hälsodata kopplat till barncancer. Detta för att främja utvecklingen av
Föreningen ATMP Sweden samlar företag, forskare, patientorganisationer och andra intressenter i ett nätverk för att bidra till utvecklingen av ATMP – nya avancerade terapier i Sverige. Kerstin Sollerbrant, senior expert på Barncancerfonden med mångårig erfarenhet av läkemedelsfrågor tar nu plats i ATMP Swedens styrelse.
Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP, är en ny typ av läkemedel med st
Om den potential som framväxten av precisionsmedicinska behandlingar erbjuder ska kunna realiseras måste både vård och forskning kunna ta del av hälsodata i högre utsträckning. Det är särskilt viktigt för personer som drabbas av sällsynta sjukdomar, som till exempel en barncancerdiagnos. Regeringen har önskat förslag på hur juridiska förutsättningar och infrastruktur för delning av hälsodata ska k
Genom att kombinera genetisk analys med kliniska observationer har svenska forskare kunnat identifiera medfödda genetiska varianter hos barn som kan innebära en förhöjd risk för att drabbas av cancer och utifrån det skräddarsy både vård och uppföljning. Kunskap som också kan komma till nytta för familjer och syskon där ärftlighet finns eller kan uteslutas.
Kunskapen om vilka medfödda sjukdomar
Barnonkologin ligger fortfarande efter vuxenonkologin inom vissa områden, inte minst gällande tillgången till nya och godkända behandlingar. Fler kliniska prövningar behövs men också översikt över vilka terapiområden som forskning och utveckling behöver stimuleras. Statistik som följer utvecklingen av kliniska prövningar är ett verktyg för att nå målet om fler cancerläkemedel utprovade och godkänd
