'Kittlar dödsskönt i kistan ...'?

Nu kittlar det även västvärlden att testa insekter på menyn. Det finns över 2000 ätbara insektsarter och det finns flera argument för att använda insekter som livsmedel. Historien kan ge oss en uppfattning om faror förknippade med insekter och Europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA, har gjort en första riskbedömning.

Insekter har varit en naturlig del av födan sedan lång tid tillbaka i vissa delar av världen. Nu kittlar det även västvärlden att testa. Det finns över 2000 ätbara insektsarter och närmast till hands att använda tycks mjölmask, syrsor, flugor och silkesmask vara. Argumenten för att använda insekter som livsmedel är såväl av miljömässiga och ekonomiska skäl som näringsmässiga skäl. Insekter växer snabbt, kräver lite vatten och energi och släpper ut små mängder växthusgaser. Dessutom innehåller insekter bra källor till protein, essentiella fettsyror, fibrer och flertalet mineraler och vitaminer. Insekter skulle kunna vara ett alternativ till traditionella animaliska livsmedel som mjölk, kött, fisk och ägg.

Historien kan ge oss en uppfattning om faror förknippade med insekter. Det finns exempel från Kenya där flera personer har avlidit av botulism kopplat till insekter. Orsaken tros ha varit termiter som förvarades i syrefria plastpåsar under flera dygns transport. Ett annat exempel är fjärilslarver som har orsakat botulism i Namibia. Båda fallen är kopplade till hantering av insekter under tillagning och förvaring.

Vetenskapliga underlag för användning av insekter som livsmedel är knapphändiga. Europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA (European Food Safety Authority), fick därför i uppdrag att genomföra en riskbedömning som nyligen publicerades som en rapport. Sammanfattningsvis landar slutsatserna från den mikrobiologiska riskvärderingen i att de faror som har identifierats är likvärdiga de för animaliska livsmedel. De bör kunna styras genom val av substrat (foder) och kontroll av uppfödningsmiljön, rätt tid för skörd av insekterna utifrån deras livscykel, såväl som kontroll av tillverkningsprocessen. Där utöver måste varje insektsart bedömas eftersom olika arter är förknippade med olika mikroorganismer.

Bedömning av kemiska faror är bland annat kopplat till substratet som insekterna föds upp på. Tungmetaller, dioxiner och PCB är några som nämns, även toxiner från mögelsvamp och växter. Det finns också insektsarter som själva producerar toxiner. Metoder för att förebygga eller behandla sjukdomar bland insekter under uppfödning är en annan viktig aspekt att ta hänsyn till.

Många reagerar på insektsbett men huruvida insekter som föda kan orsaka överkänslighet är ännu inte klarlagt. Det finns fall där individer har fått kraftiga allergiska reaktioner av att äta insekter. De som är allergiska mot bland annat kräftdjur skulle kunna reagera även på insekter då allergenerna tycks vara mycket lika.

Det är inte tillåtet att sälja insekter inom EU. Insekter klassas som ’nya livsmedel’ och det innebär att ett företag behöver ansöka om och få godkänt att föra ut livsmedlet på EUs marknad. Idag finns ingen ansökan gjord från något företag inom EU men förväntas komma in snart. Förordningen som reglerar nya livsmedel är under omarbetning och förslaget är att insekter ska klassas som traditionella livsmedel från tredje land. Det innebär i så fall att riskvärderingen blir förenklad och därmed ansökningsprocessen mindre omfattande.

Studier finns i viss omfattning kring vilda insekter som föda men är mycket få vad gäller uppfödning. En intressant aspekt, som riskvärderingen inte tar upp, är vilka konsekvenser uppfödning av insekter och eventuell spridning av nya arter i Europa kan få. Insekter är av naturen rymningsbenägna!