Oro för stroke vanligt vid förmaksflimmer

Nio av tio patienter med förmaksflimmer oroar sig för att drabbas av stroke. De söker aktivt information om behandling som kan minska riskerna och vill vara delaktiga i beslut om behandling med orala blodförtunnande läkemedel, visar en ny studie som presenteras vid den stora europeiska strokekonferensen ESOC i Barcelona 10 -12 maj.

Över 300 000 personer i Sverige lider av förmaksflimmer som är den vanligaste rubbningen av hjärtats rytm (1). Förmaksflimmer innebär en kraftigt ökad risk för proppbildning i hjärtat. Då hjärtat inte hinner dra ihop sig tillräckligt för att helt tömmas på blod kan restblod bilda en blodpropp som förs med blodet upp till hjärnan och fastnar. Detta kallas ischemisk stroke och innebär att delar av hjärnan inte får tillräckligt med syre.

Av de omkring 30 000 svenskar som varje år drabbas av stroke beräknas runt 6 000 få det som en följd av förmaksflimmer och risken för stroke är fem till sex gånger högre om du har förmaksflimmer (2,3). Därför ska nästan alla personer med förmaksflimmer behandlas med blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia) för att förebygga ischemisk stroke. Idag finns förutom warfarin, moderna orala antikoagulantia (NOAK). Utan blodförtunnande behandling ligger den årliga risken att drabbas av ischemisk stroke på mellan åtta och tolv procent men med behandling minskar risken med två tredjedelar (4).

Oro för stroke

Den nu aktuella studien med över 900 patienter med förmaksflimmer visar att nio av tio är oroliga för att få en stroke på grund av blodpropp. De söker också aktivt information om behandling som kan minska risken. För tre fjärdedelar är det den behandlade läkaren som informerar om möjlig behandling med NOAK. Många patienter vill också vara delaktiga i beslut om sin behandling. Samtidigt är det bara knappt hälften av patienterna som har goda till måttliga kunskaper om symtomen vid stroke, orsaker och riskfaktorer (5).

Antidot ger trygghet

Blodförtunnande medel förebygger riskerna för blodpropp. Men om den som använder blodförtunnande måste opereras akut eller drabbas av svår blödning finns behov av att snabbt kunna upphäva den blodförtunnande effekten så att blodet åter levrar sig normalt.

En ny studie visar att av 250 patienter som behandlades med blodförtunnande medel ansåg 90 procent att det var viktigt att veta hur och om den blodförtunnande effekten kan stoppas omedelbart. Vetskapen om att det finns en så kallad antidot till patientens behandling får patienterna att känna sig tryggare. Av patienterna i studien hade drygt en tredjedel tvingats avbryta sin blodförtunnande behandling under de senaste tolv månaderna på grund av planerad kirurgi eller någon nödsituation (6).

I dagsläget är det endast ett av de blodproppsförebyggande medlen för vilken det finns en specifik antidot. (7).

Källor:

(1) SBU

(2) Hjärt-Lungfonden

(3) Riksstroke

(4 ) Antikoagulantia till äldre med förmaksflimmer – warfarin eller de nya perorala medlen, NOAK, Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland, seminarium Dagens Medicin, Stockholm 20 november 2014)

(5) Lana DA et al. Presenterad 10 maj vid ESOC:s möte i Barcelona.

(6) Marknadsundersökning december 2015-januari 2016, Kantar Health.

(7) Polack et al. Idarizumab for dabigatran reversal. NEJM 6 Aug 2015.

För vidare information, välkommen att kontakta:

Mattias Wieloch, Kardiolog och medicinsk rådgivare, Boehringer Ingelheim

Telefon: 0708-58 21 51

E-post: mattias.wieloch@boehringer-ingelheim.com