Gymnasiebehörigheter ökar – Burlöv över rikssnittet

Burlövs skolor har inom ramen för initiativet 'Burlöv Bygger Utmärkt Undervisning' skapat en gemensam utvecklingsmodell för att stärka både elever och lärare. Genom att delta i forskningsprogrammet IFOUS har skolorna arbetat fram en metodik som fokuserar på att anpassa undervisningen efter individuella elevbehov, vilket har gett hela klassen bättre förutsättningar att nå målen. Det är ett par av anledningarna till att niondeklassarnas gymnasiebehörighet ökat och nu är över rikssnittet.

Burlöv Bygger Utmärkt Undervisning tillsammans

För några år sedan valde förvaltningsledningen tillsammans med alla rektorer att ta ett nytt tag kring skolornas utvecklingsarbete. Initiativet fick namnet Burlöv Bygger Utmärkt Undervisning. Tidigare hade skolorna enskilda utvecklingsarbeten men med Burlöv Bygger Utmärkt Undervisning sker utvecklingen inom samma ram. Alla rektorer anammade satsningen och det blev tydligt för de undervisande lärarna att man gör det tillsammans för att utveckla undervisningen.

– Det handlar bland annat om att synliggöra linjen mellan undervisning och betygsättning. Vi har pratat lärmiljöer och att anpassa dessa efter elevernas behov och att strukturera undervisningen så att eleverna får bästa möjliga förutsättningar att lära, säger Vårboskolans rektor Susanne Kristensen.

Man har utvecklat ett gemensamt språk och pratar till exempel om behov och undervisningshandlingar. Det har skapat en enhetlighet kring hur man kommunicerar och i sin tur bättre förståelse för hur vi ska ta oss an de pedagogiska utmaningarna.

– I rakt nedåtstigande led till eleven så tänker vi att det här har gynnat elevgrupperna och de undervisningshandlingar utifrån elevernas behov. Vi har gjort en vändning från att prata problem till att prata behov, säger Dalsundskolans rektor Pia Bang.

Ny metodik togs fram tillsammans med forskare

Kommunen har också deltagit i forskningsprogrammet IFOUS* under tre år tillsammans med förstelärarna och kvalitetsteamet. Forskningsprogrammet är kopplat till Göteborgs universitet. Forskarna tyckte det saknades en metodik som fokuserar på en individ, en elev i klassrummet, och gör om den elevens behov till gruppnivå. Inte utmaningar, svårigheter eller problem utan behov och att sedan göra om det till gruppnivå. Burlövs lärare följde därför en eller flera elever över tid i forskningsprogrammet.

En synvända i fokus på elevens utveckling

Forskarna noterade att det första året valde majoriteten av lärarna elever som hade de största utmaningarna och det var ofta kopplat till beteende. Men i slutet av forskningsprogrammet valde lärarna istället elever som med små justeringar kan nå målen. Fokus är på betygskriterier, vad eleven saknar eller behöver lära sig mer kring.

– Det har varit en synvända för oss alla. Det är där vi är och fokuserar. För når vi den eleven, då kan vi nå fler. Det tänker vi tillsammans är ett led i vår fina måluppfyllelse, säger Susanne.

Lärarnas utveckling driver hela klassens framsteg

Båda rektorerna menar att lärarna är den viktigaste resursen för att eleverna ska lyckas med sina studier. Det är deras relationer och deras undervisning och hur de följer upp dem som har störst effekt. Det är där den största förändringen sker.

– Vi har haft fantastiska medarbetare som har följt med oss i det här forskningsprogrammet vilket har gjort att vi har kunnat skapa förutsättningar för dem att se på sin undervisning från olika perspektiv, säger Pia.

Det är ett komplext uppdrag för lärare att hitta en undervisning som passar för elever på olika nivåer med olika kunskaper. Lärarna har ofta samma utmaningar och kan de förändra så att en elev lyckas bättre påverkar det i sin tur att hela klassen lyckas bättre.

– Tillsammans med forskningsprogrammet IFOUS har vi jobbat fram en metodik som vi tycker fungerar bra, säger de båda rektorerna.

* Ifous står för innovation, forskning och utveckling i skola och förskola och är ett fristående forskningsinstitut som drivs som en ideell förening.

Tre viktigaste sakerna som haft störst påverkan på elevernas resultat:

1. Lärare vässar sin kompetens i samtalsgrupper tillsammans med kollegor

Det viktiga är att fokusera på undervisningen och prata om den med ett gemensamt språk. Varenda lärare i kommunen ska resonera kring sin undervisning och genom att göra det utvecklar de också sina färdigheter i att undervisa. De blir ännu skickligare lärare och det är också det som gör att eleverna höjer sina betyg. Med den nya metodiken får lärarna träffa kollegor med andra ämnesbehörigheter.

– De kan ge varandra så mycket i diskussionerna, säger rektor Pia Bang.

2. Texter och läsning

Det har jobbats successivt och medvetet kring hur man kan hjälpa eleverna att ta till sig en text. Högstadiet är mycket textbaserat och man har inte bara involverat svensklärarna, utan alla lärare har fått jobba systematiskt med läsning och texter.

– Läsårets åk 9 klasser har oerhört god måluppfyllelse. En av många bidragande orsaker är lärarnas medvetna arbete med texter i ämne som svenska men även samtliga No- och So-ämne. Eleverna har fått undervisning i lässtrategier på ett strukturerat och systematiskt vis, säger Pia.

3. Regelbundet analysera data och återkoppla

Man har också tittat väldigt mycket på vilken data som finns kring elevernas måluppfyllelse. Genom att analysera och bryta ner i betygskriterier har man arbetat fram ett system som man sedan följer upp var sjätte till åttonde vecka.

– Det har skapat en tydlighet i retoriken kring elevens måluppfyllelse att arbeta med tidiga insatser på både grupp- och individnivå så att eleven kan få högre måluppfyllelse, avslutar rektor Susanne Kristensen.