Hungriga barn i Burlövs kommun

I Burlöv har vi hungriga barn - för att maten är god!

I Burlövs kommun sparas inte på skolmaten. Kommunen fortsätter att satsa på samverkan och måltidsutveckling med eleverna. Det ger lägre matsvinn i Burlöv. Mängden mat som slängs är nere på låga nivåer, vi mäter förstås näringsinnehåll vid produktion, men viktigare är att mäta mängden mat som hamnar i barns och ungdomars magar. För om merparten av en portion slängs, så spelar dagsbehov och näringsinnehåll ingen roll.

Hungriga barn – en myt eller sanning? Får inte barnen mat hemma?

Debattvågorna den senaste tiden har gått höga. Vi som jobbar med framtidsinriktad måltidsutveckling vet att utvecklar vi recept, inför vegetariska alternativ som både ser aptitliga ut och smakar gott, så äter våra barn och ungdomar upp maten i skolrestaurangen och klarar skoldagen bättre. Vi ser det idag som helt naturligt att lyssna på barn och elever. Under året och även kommande år görs inga besparingar på skolmaten i Burlövs kommun.

Lyssnar på kunderna

I affärslivet är det en självklarhet att lyssna på kundernas önskemål och behov, annars försvinner kunderna. Den tanken har Burlövs kommun tagit med sig in i skolköket. Nya rätter som införs till höstterminen har noga provats ut. I huvudsak testas nya recept i köket under skollov, då mindre mat produceras och tid finns för utveckling för framtiden i produktionsköket.

Först får barn och elever önska rätter. Sedan genomförs en testperiod med nya recept. Eleverna får liksom i en del butiker trycka ”Happy or not” efter lunchen. Där vi inte lyckats backar vi och byter ut. Recept som får högt betyg införs i menyerna för barnomsorgen och i skolrestaurangen. Till hösten införs kebab, pizza och en polsk kålsoppa, som alla har fått kundernas godkännande.

- Vi har kundperspektivet med oss när vi utvecklar vår verksamhet, säger måltidschef Ola Moberg, som tidigare i år fick Djurens Rätts utmärkelse ”Årets mest djurvänliga kommun”. Visst har livsmedel blivit dyrare, men slutar kött och grönt i avfallshinken och inte i våra unga medborgares magar, då har vi misslyckats på många sätt. Vi har köpt in fel, vi har lagt massa dyr energi och tid på varan eller vi har inte tillagat den på bästa sätt för våra kunder. Så kan vi inte ha det i en tid med höga livsmedelspriser och energipriser och när vi som alla andra i kommunen jobbar för Hållbara Burlöv, menar Ola Moberg.

Nära samverkan ger resultat

Måltidsenheten i Burlöv ligger organisatoriskt i utbildnings- och kulturförvaltningen i Burlövs kommun. Det är inte så vanligt, men det är just inom barnomsorg och utbildning som måltidsenheten har merparten av sina kunder.

- Denna lösning är gynnsam för Burlöv menar nämndsordförande Kristoffer Dag (L). Vi politiker ser hur verksamheterna samverkar och utvecklar utbildning och måltid för en gemensam målbild som håller ihop för förbättrad pedagogik, goda skolresultat, bra miljö och trivsel.

- Vi kan inte rasera det arbete vi har byggt upp under många år. Vi tror på utvecklingen av måltidskonceptet och att mat som hamnar i magen främjar små barns utveckling och skolresultaten positivt. Ytterligare ett argument är att vi också vill bibehålla de djurskyddskrav vi ställer upphandlingarna, avslutar Kristoffer Daag.

Fakta måltidsenheten

I Burlövs kommun lagas i genomsnitt varje skoldag 3 000 portioner till förskolor och skolor. Varje dag finns ett vegetariskt alternativ.

Till särskilda boenden och ordinärt boende lagas cirka 350 måltider varje dag på året.

I restaurangbranschen kan så mycket som 6% vara svinn. I Burlövs kommun är matsvinnet i skolrestauranger i snitt 1,9%.

Övriga bilder:
1) Restaurangen Lunden för eleverna på Dalslundskolan i Åkarp. Matsalen är mer lik en vanlig restaurang än en gammal traditionell skolmatsal.
2) En av kockarna förbereder sopplunch på Svenshögskolan.