Energimyndigheten delfinansierar fortsättningen av f3 som innovationskluster fram till 2027. Det kombineras med finansiering från klustermedlemmarna. Chalmers Industriteknik fortsätter att leda och koordinera klustrets verksamhet.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras. PEPP – Positive Energi Planning Process används för processen. Kvarteret Jättesten på Hisingen, Göteborg blir pilotsajt för Sverige där aktörer från kommunen, akademin och industrin samverkar.
Det finns många positiva effekter av att Sverige producerar mer av sina biodrivmedel inom landets gränser: tillväxt, gröna jobb, stärkt konkurrenskraft och ökad energisäkerhet. Dessa mervärden med biodrivmedel bör lyftas fram lika mycket som klimatvinster och eftersträvade miljömål.
”Låna och lämna tillbaka” är ledordorden när RETAKE testar sitt nyutvecklade rotationssystem med individuellt märkta, återanvändbara tallrikar, skålar och muggar under Almedalsveckan. Genom forskningsprojektets fullskaliga test blir mattorget på Almedalsområdet 2023 engångsfritt. RETAKE testar systemet på 3 event under 2023: Göteborg Horse Show, Almedalsveckan samt Göteborgs Kulturkalas.
9-11 maj träffas internationella forskare, representanter för näringsliv och myndigheter samt beslutsfattare på Chalmers i Göteborg för en tredagars konferens. Det övergripande syftet är att diskutera industrins klimatomställning, öka kunskapen om vilka möjligheter det finns för industrin att nå noll eller t o m negativa växthusgasutsläpp, skapa nätverk samt identifiera nödvändiga åtgärder.
Vid årsskiftet fusionerades Chalmers Industritekniks båda dotterbolag CIT Energy Management och CIT Industriell Energi under det nya namnet CIT Renergy. Verksamheten är fortsatt inriktad på en mer hållbar och effektiv energi- och resursanvändning inom industri, bebyggelse och samhälle.
─ Tillsammans blir vi ett ännu starkare stöd i energiomställningen för företag, myndigheter och branschorganis
Efterfrågan på biomassa kommer att växa framöver. Men var används den för att åstadkomma den största minskningen av koldioxidutsläpp? I ett nyligen avslutat projekt analyseras frågan kring transportbränslen och biomassaanvändning för att nå utsläppsmålen i det europeiska energisystemet.
Nyckeln till en ökad biodrivmedelsproduktion från skogens restströmmar är att kombinera produktionen med tekniker som fångar in koldioxid. Infångat biogent kol kan antingen bli råvara för en mångdubblad produktion av biodrivmedel för vägtransporter eller lagras för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Teknikerna pekas ut som sannolikt viktiga för att nå Sveriges klimatmål i tid.
Nya forskningsresultat visar att det inom några år kan vara fullt möjligt för sjöfarten att välja förnybar flytande metan i tanken, i stället för fossil flytande naturgas, LNG. Med en kraftfull utbyggnad av antalet biogasanläggningar i Sverige går det att tiofaldiga den årliga produktionen av flytande biometan fram till 2045.
Det finns potential att producera mer av råvaran för Sveriges största biodrivmedel HVO på hemmaplan, och ersätta en del av den omfattande importen av HVO och HVO-råvara. Den inhemska potentialen är dock inte tillräcklig för att täcka hela den nuvarande efterfrågan, visar ny forskningsrapport.
Ny forskningsrapport jämför klimatnytta, kostnader och resurseffektivitet för tolv olika biodrivmedel från skogsrester. Rapporten är ett konkret verktyg för drivmedelsproducenter, motor- och fordonstillverkare, myndigheter och politiker som vill göra välgrundade och hållbara vägval.
En tidigare oprövad kombination av välkända tekniker ger en mer effektiv och flexibel produktion av grön bensin och diesel. Delar av tekniken är redan kommersiellt tillgänglig i Sverige.
Värdefulla drop-in-bränslen kan produceras kostnadseffektivt av restprodukter från massaindustrin, samtidigt som bruken kan producera mer pappersmassa. Ny forskningsrapport visar strategiskt viktig lösning på väg mot en större systemomställning.
Målet att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 70 % till 2030 går att nå. Förnybara drivmedel finns och såväl råvaror som teknik för produktion i stor skala är tillgängliga. Det är slutsatser som f3 Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel drar efter tio års forskning. Den 1 oktober delar presenterar vi dem i en interaktiv livesändning.
Klimatskadliga utsläpp från arbetsmaskiner kan närma sig noll med alkoholer i stället för diesel som drivmedel. Nya motorkoncept kan finnas på marknaden inom fem år, om politiken stimulerar efterfrågan från jordbruket, skogsbruket och entreprenadföretagen.