Vid årsskiftet fusionerades Chalmers Industritekniks båda dotterbolag CIT Energy Management och CIT Industriell Energi under det nya namnet CIT Renergy. Verksamheten är fortsatt inriktad på en mer hållbar och effektiv energi- och resursanvändning inom industri, bebyggelse och samhälle.
Det nya bolaget med 35 medarbetare besitter en unik energikompetens som under 30 år har byggts upp inom båda s
Vid årsskiftet fusionerades Chalmers Industritekniks båda dotterbolag CIT Energy Management och CIT Industriell Energi under det nya namnet CIT Renergy. Verksamheten är fortsatt inriktad på en mer hållbar och effektiv energi- och resursanvändning inom industri, bebyggelse och samhälle.
─ Tillsammans blir vi ett ännu starkare stöd i energiomställningen för företag, myndigheter och branschorganis
CIRCUBLADE-projektet syftar till att utveckla en cirkulär lösning genom återanvändning av uttjänta vindturbinblad i nya produkter med fokus på effektiv logistik, design och tillverkning samt utveckling av ett digitalt verktyg som hjälper till att uppnå en cirkulär lösning och resurseffektivitet.
Efterfrågan på biomassa kommer att växa framöver. Men var används den för att åstadkomma den största minskningen av koldioxidutsläpp? I ett nyligen avslutat projekt analyseras frågan kring transportbränslen och biomassaanvändning för att nå utsläppsmålen i det europeiska energisystemet.
Vi på Chalmers Industriteknik har vunnit flera uppdrag inom det strategiska innovationsprogrammet Re:Source som syftar till att snabbare ställa om till en cirkulär ekonomi. Komplexa utmaningar kräver en stor variation av lösningar! Syftet med Re:Source är att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar, men även att öka Sveriges konkurrenskraft internationellt.
Ett nyutvecklat marint biodrivmedel, tillverkat av restprodukter från skogen, skulle kunna minimera sjöfartens utsläpp av både svavel och koldioxid. Tester i labbskala visar att biodrivmedlet kan bli ett intressant alternativ till tung brännolja, men fortsatt utvecklingsarbete krävs.
Forskare har jämfört fyra processer som avlägsnar syre från bioolja med hjälp av vätgas så att biooljan enklare kan användas som råvara för fossilfria drop in-bränslen. En av processerna utklassar de övriga och kan bli viktig i jakten för att nå transportsektorns klimatmål.
Det förnybara kolet i biomassa kan nyttjas mycket mer effektivt om el integreras i produktionsprocesserna för biodrivmedel. Metoden har potential att göra Sverige självförsörjande på biodrivmedel till transportsektorn.
Sverige är överlägset bäst av alla EU-länder på att minska de klimatskadliga utsläppen från transportsektorn. Nyckeln är den svenska reduktionsplikten, som driver en hög användning av biodrivmedel, premierar utsläppsminskning och skapar tydliga spelregler på marknaden.
Många aktörer i transportsektorn använder livscykelanalys (LCA) som verktyg i beslutsprocesser grundade på biodrivmedels miljöpåverkan. Tre ramverk med livscykelperspektiv har nu jämförts i en omfattande studie som visar på stora skillnader i metodik och belyser behovet av produktspecifika regler för biodrivmedel.
Framtidens multitankstation kan komma att producera fossilfri vätgas på plats för sina kunder. Det visar en ny utvärdering av hur vätgasen bäst kan introduceras på marknaden. Det prismässigt bästa alternativet är att producera vätgas med elektrolys på plats på en lite större tankstation med kapacitet att tillhandahålla 10 GWh vätgas om året vilket är lika med ca 800 kg vätgas/dag.
Redan idag skulle vi kunna flyga klimatneutralt på biobaserade flygbränslen. Nyckeln är att fånga och lagra överblivet kol när biobränslet produceras, vilket får en klimatkylande effekt. Forskning visar nu för första gången att vi kan genomföra nödvändiga längre flygresor utan att påverka klimatet.
Nyckeln till en ökad biodrivmedelsproduktion från skogens restströmmar är att kombinera produktionen med tekniker som fångar in koldioxid. Infångat biogent kol kan antingen bli råvara för en mångdubblad produktion av biodrivmedel för vägtransporter eller lagras för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Teknikerna pekas ut som sannolikt viktiga för att nå Sveriges klimatmål i tid.
Vad är en säkrare tillgång på drivmedel värd? Och vilka värden tillför cirkulära produktionssystem? Dessa båda samhällsnyttor värderas nu för första gången i en ny forskningsstudie, som kan hjälpa beslutfattare att värdera fler nyttor, vid sidan av klimatnyttan, och göra mer välunderbyggda vägval.
Det finns potential att producera mer av råvaran för Sveriges största biodrivmedel HVO på hemmaplan, och ersätta en del av den omfattande importen av HVO och HVO-råvara. Den inhemska potentialen är dock inte tillräcklig för att täcka hela den nuvarande efterfrågan, visar ny forskningsrapport.
För att nå ett fossilfritt Sverige till 2045 står godstransportsystemet inför en nödvändig omställning, där elektrifiering är en viktig del. Det är aktuellt inte minst för sistamilen-leveranser när allt fler svenskar e-handlar sin mat på nätet. Projektet E-DEL har testat nya lösningar där eldrivna kylbilar används för leverans av mat i urbana miljöer.
Projektet ”E-handelsdistribution av livsme
Återvinning av grafit ur förbrukade elbilsbatterier kan ge hållbart kol för svensk grafenproduktion. Nu testas idén i ett nytt SIO Grafen-projekt där Linköpingsföretaget Grafren samarbetar med stiftelsen Chalmers Industriteknik och Chalmers Tekniska Högskola.
Ny forskningsrapport jämför klimatnytta, kostnader och resurseffektivitet för tolv olika biodrivmedel från skogsrester. Rapporten är ett konkret verktyg för drivmedelsproducenter, motor- och fordonstillverkare, myndigheter och politiker som vill göra välgrundade och hållbara vägval.
Städernas bussflottor elektrifieras och biogasen trängs undan. Ska samhället gå miste om de investeringar som gjorts eller finns det en väg framåt för biogasen som drivmedel? Forskare har analyserat framtidsbilderna i det offentliga samtalet för att hitta svaren.
Närproducerat förnybart flygbränsle? I en färsk rapport tar forskare ett steg närmare en storskalig kommersiell tillverkning av biodrivmedel som kan kapa flygets växthusgasutsläpp.
