Debatt: Nya konsumtionsmål 2035 - det är bråttom så låt oss samarbeta!

Vi välkomnar de föreslagna nationella målen för en mer hållbar livsmedelskonsumtion och vill samtidigt uppmana till en bred överenskommelse i livsmedelsbranschen - liknande den som ingicks 2020 om att halvera matsvinnet - för att lättare och snabbare uppnå målen.

I februari lämnade Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten (Fohm) förslag till nya nationella mål för en mer hållbar livsmedelskonsumtion till regeringen. Som landets största aktör inom restaurang- och måltidstjänster – vi levererar över 40 miljoner måltider per år - välkomnar vi detta, då dagens livsmedelskonsumtion i Sverige varken är hållbar för hälsa, miljö eller klimat.

Många av dagens måltider äts idag utanför hemmet, exempelvis på arbetsplatsen, i skolan och på sjukhuset. Över en tredjedel av svenskarnas totala konsumtion av livsmedel går till inköp från privata och offentliga restauranger, enligt Efficient Consumer Response Sverige (ECR). Det gör vår bransch till en essentiell del av lösningen.

De nya målen ska vägleda myndigheter, regioner och kommuner i hållbarhets- och folkhälsoarbetet. Livsmedelsverket och FHM pekar ut fem särskilda insatsområden, varav ett är ”utvecklade samarbeten mellan offentliga och kommersiella aktörer”. Vi tar till oss denna uppmaning och som den stora aktör vi är – vi serverar dubbelt så många mål mat som McDonald’s varje år - ser vi stora möjligheter att bidra.

Men vi behöver inte bara stärka samarbetet mellan näringslivet och det offentliga. Vi måste även samarbeta, stödja och inspirera varandra inom näringslivet och presentera nya initiativ. Många av oss arbetar redan mot målen. Vi kommer exempelvis inom kort att lansera Meat Monday Club, där vi vänder på steken och vill inspirera till att äta kött en dag i veckan istället för den mer vedertagna köttfria dagen.

För fyra år sedan lanserades en nationell överenskommelse mellan aktörer inom livsmedelsindustrin och myndigheter för att halvera matsvinnet genom hela kedjan till 2030. På samma sätt som vi i denna förband oss att halvera matsvinnet, att mäta och rapportera matsvinn, att delta i samarbetsforum och att sprida kunskap i frågan, behöver vi nu samordna oss för en mer hållbar livsmedelskonsumtion generellt.

Utsläppen av växthusgaser från livsmedelssektorn står för 20-30 procent av de globala utsläppen, så vi kan verkligen göra skillnad. Dessutom riskerar våra nuvarande matvanor att leda till ohälsa, vilket i längden blir dyrt såväl för samhället som för individen. Hela 15 procent av alla dödsfall i Sverige, omkring 14 000 dödsfall varje år, kan kopplas till vad vi äter, enligt Folkhälsomyndigheten.

Enligt de nya, nationella målen ska livsmedelskonsumtionen 2035 ha bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa, dess negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem ska ha minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem ska ha ökat. Detta kan uppnås bland annat genom att vi äter mer baljväxter, grönsaker, rotfrukter, fisk och skaldjur och mindre av livsmedel som kött och salt.

Förutom att vi behöver livsmedel för vår överlevnad så är god mat en viktig källa till glädje och njutning för många. Det tror vi inte behöver vara en motsats till klimatsmart och hälsosam mat. Om alla aktörer i branschen arbetar tillsammans så kan vi - utan alltför många tråkiga pekpinnar - se till att Sverige når de nya målen. Vi befinner oss i ett avgörande skede, där vi från näringslivets sida behöver sätta ned foten och visa att vi menar allvar.

Därför uppmanar vi slutligen till ett tätare samarbete, en tydligare dialog och fler kreativa innovationer från alla oss aktörer som har en skyldighet att se till att målen nås 2035, om regeringen godkänner dem. Vi vänder oss till såväl konkurrenter som offentliga aktörer och vill diskutera olika typer av samarbeten och överenskommelser.

Låt oss hjälpa varandra att nå målen, för tillsammans klarar vi det. Men det är bråttom.

Tina Hellstadius, vd, Compass Group Sverige