Lögn, förbannad lögn och prognoser

Alf Riple, civilekonom och portföljförvaltare, berättar för oss varför experter sällan har mer rätt än vad slumpen har, varför vi är så dåliga på att ta ekonomiska beslut och hur vi kan bli bättre investerare.

Varför har du skrivit en bok om finansiell psykologi?

Det är ett ämne som växer snabbt internationellt men som fortfarande är ganska okänt i Sverige. Många tror att man måste vara expert för att fatta goda ekonomiska beslut. Men även de bästa experter gör rutinmässigt misstag på grund av typiska psykologiska fällor. Känner man däremot till de vanligaste felen kan man undvika dem. Och då kan vem som helst bli bra på att besluta om pengar.

Varför har vi så svårt att ta rationella beslut när det kommer till vår ekonomi?

Våra hjärnor har formats under mänsklighetens långa historia som stenålderssamhälle. Den har anpassats för basala uppgifter som överlevnad, förökelse och stamtillhörighet. Utan dessa hade vi inte funnits kvar på jorden idag. Men även om våra urinstinkter kan hjälpa oss undvika livsfara och hitta en partner, gör de mindre nytta i det moderna informationssamhället. För att fatta bra ekonomiska beslut måste vi i många fall undertrycka instinkterna och styra efter förnuftet istället.

Har experter mer rätt i sina prognoser om ekonomin än vi ”vanliga”?

Det är svårt att svara på eftersom man sällan undersöker lekmäns prognosförmåga. Däremot finns det massvis med vetenskap som visar att experter inte har mer rätt än om deras prognoser hade gjorts helt slumpmässigt. Dessutom har experterna en tydlig svaghet jämfört med oss andra; de tenderar nämligen att ha överdriven tro på sin egen prognosförmåga.

Varför väljer vi att lyssna på prognoser och experter?

Det kan vara obehagligt att tänka på världen som helt oförutsägbar. Genom att lyssna till prognosmakare får vi en känsla av att vi har någon sorts trygghet och kontroll över framtiden. Vi attraheras särskilt av de prognosmakare som uttrycker sig mest självsäkert, vilket är illa eftersom en experts träffsäkerhet ofta står i motsatt förhållande till dennes tvärsäkerhet.

Ska man anlita professionella förvaltare eller försöka göra allt själv?

Man kan gärna investera själv om man har tid och intresse för det. Det kan vara både roligt och lärorikt. Men jag tycker man ska ta det urgamla rådet att sprida riskerna på allra största allvar. Placera gärna i uppåt 20 vitt skilda tillgångar. Då undviker du att bli offer för din egen tvärsäkerhet och att bli för känslomässigt involverad i enskilda placeringar.

Har du några tips till våra läsare om hur man tar mer rationella beslut i investeringar?

Jag ger många konkreta tips i boken och ett av de viktigaste är att försöka glömma sina ingångsvärden så fort som möjligt. Många vägrar sälja en investering om den har sjunkit i värde. Men hur den har utvecklats såhär långt är inte det intressanta, det viktiga är vad som händer härnäst. Försök att utvärdera framtidsutsikterna istället för att titta bakåt i tiden. Ett annat råd är att, i alla fall på pappret, börja helt om från tid till annan. Tänk dig alla placeringar sålda. Vilka placeringar skulle du valt om du fick börja om? Denna teknik gör det lättare att göra sig av med placeringar man inte skulle vilja äga om man inte redan ägde dem.

Här hittar ni Alf Riples blogg och bok (Lögn, förbannad lögn & prognoser)

Har ni frågor till Alf? Ställ dem gärna i kommentarsfältet så förmedlar vi dem till Alf.

Originalartikel hos Compricer: Lögn, förbannad lögn och prognoser