Sverige behåller sin plats bland världens tio mest konkurrenskraftiga länder men tappar i placering. Nu hamnar Sverige på plats 7 av 137 länder, enligt The Global Competitiveness Report från World Economic Forum, WEF. Pluspoängerna återfinns framförallt inom användning av ny teknik och internationellt affärskunnande. Utbildningsnivåerna och skattesystemet drar däremot ner resultatet.
Sveriges konkurrenskraft har åter fått vind i seglen, enligt The Global Competitiveness Report 2016–2017 från World Economic Forum, WEF. Vi klättrar till plats 6 av 138 länder efter några års tillbakagång. Schweiz, Singapore och USA tar de tre första platserna.
Det går en stark politisk gräns i uppfattningen om privata skolor och om oreglerade vinstuttag ska tillåtas. Med oberoende ägarform måste samverkan mellan skolorna och näringslivet öka, menar både regering och företrädare för olika skolor. Samverkan höjer kvaliteten i skolan. Det kan handla om praktik, studiebesök, fadderföretag, gästföreläsare och löpande projektuppdrag.
Arbetslösheten ökar även bland de högre utbildade. Kritiken som lyfts fram är att många utbildningar snarare blir förvaringsplatser för arbetslösa än att de leder till konkreta jobb. Seminariet ”Överinvesterar Sverige i högre utbildning?” arrangerades av Deloitte och Affärsvärlden i Almedalen.
– Familjernas möjligheter att välja friskolor leder inte till sämre skolresultat, snarare tvärtom, säger Bertil Östberg, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, på seminariet ”Kan vinster rädda skolan?” i Almedalen, som arrangerades av revisions- och konsultföretaget Deloitte och Affärsvärlden.
Inget annat land har tappat så mycket elevkunskap inom matematik som Sverige under de senaste tjugo åren. Redan nu är det stora problem. Men främst finns oron för framtiden inom näringsliv och politik.
Att högskolestudenter hjälper högstadieelever med läxläsning har visat sig vara framgångsrikt i Stockholmsregionen. Nu utökas verksamheten till Göteborg med hjälp av revisions- och konsultföretaget Deloitte
Under de senaste åren har den högre utbildningen i Sverige och i hela västvärlden ställts inför högre krav på besparingar. Hårdare nationella budgetar har minskat möjligheterna till finansiering samtidigt som kraven på effektivitet blir tydligare. Studenterna blir hänvisade till administrativ självbetjäning, ny teknik skjuts på framtiden och lärarna får större antal elever i sina grupper.