Problem med fetma ökar – Covid-19 kan förvärra det
Fetma bland ungdomar fortsätter att öka. Uppluckrade rutiner i vardagen under pandemiåret kan ytterligare förvärra situationen.
Fetma bland ungdomar fortsätter att öka. Uppluckrade rutiner i vardagen under pandemiåret kan ytterligare förvärra situationen.
Cancer har tagit över rollen som vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. Tidigare under en lång period tid var det hjärt- kärlsjukdomarna som tog flest liv. Detta enligt en stor brittisk undersökning som under 18 år följt utvecklingen med fler än 300 000 med diabetes.
När Åse Moberg, för cirka två år sedan, var inne på sjukhuset för att hon hade för högt blodtryck, kunde de även konstatera att hon hade haft en hjärtinfarkt samt gav henne diagnosen typ 1-diabetes. - Jag hade då 36 i blodsocker och 194 i långtidssocker, säger Åse.
En ny faktor att räkna med i diabetesbehandling och forskning är parametern ”Tid i målområdet”. Begreppet används alltmer i vården och av patienterna själva. Målsättningen är att få en så stabil och bra kurva på blodsockret. Tid i målområdet förkortas TIR (efter engelskan Time in Range).
Typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar och bidrar till ökad risk för sjuklighet och tidig död. Sjukdomen ökar globalt, men framför allt i flera icke-europeiska regioner. I Sverige tycks dock inte incidensen öka, och prevalensen ligger stabilt på fem procent. I dag är en av fem svenska medborgare född utomlands, där de största invandrargrupperna har sitt ursprung i Mellanöstern.
Jag är ny här som bloggare och tänkte börja med att berätta lite om vem jag är. Patrik Olsson är namnet och jag är 46 år, bor i Halmstad med min sambo Lotta, Labradoren Vanda (min ledarhund) och ”Tollaren” Ice. 1978 startade resan för mig då jag som liten fick diagnosen diabetes – eller sockersjuk som det hette på den tiden.
Ph.D, M.Sc. Associate Professor Olof Eriksson vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 1 303 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”GPR44 as a PET marker for measuring beta cell mass in human”.
På Capio Ögon Globen utförs ögonbottenfotografering av patienter med diabetes, s k diabetesscreening. Dessa patienter har sedan hösten 2020 erbjudits att delta i en studie som Karolinska Universitetssjukhuset driver i syfte att ta reda på om patienten även lider av fettlever.
Under den 25-26 januari har det varit ”11th EPITA (European Pancreas and Islet Transplantation Association) Symposium & 40th AIDPIT Workshop”. Denna konferens har tidigare samlat många forskare från hela världen gällande forskningen kring bukspottkörteln och öcelltransplantaion, i år var konferensen online pga Covid-19. Eleanor Kennedy från vår systerorganisation DRWF har rapport från årets EPITA.
Kunskap om hur celler kommunicerar är en viktig nyckel för att förstå många biologiska system och sjukdomar. Nu har en forskargrupp ledd av forskare vid Göteborgs universitet använt en unik kombination av metoder för att kartlägga mekanismen bakom cellkommunikation. Resultaten kan bland annat öka förståelsen för den underliggande mekanismen bakom typ 2-diabetes.
Forskare har hittat en länk mellan "svaga" och "starka" celler som binder för att öka insulinproduktionen för människor som lever med typ 2-diabetes. Rapporten förbättrar förståelsen för insulinproducerande celler och hur typ 2-diabetes utvecklas.
När Isabel Petrinis son Teodor fick typ 1-diabetes vid tio års ålder, förändrades hela familjens liv. - Vi visste ingenting om diabetes, då ingen i släkten hade haft det, säger Isabel.