Blodmetaboliter avslöjar vem som kommer att utveckla typ 2-diabetes, före diagnos 

En tioårig studie visar hur mönster i cirkulerande metaboliter, formade av gener och livsstil, kan identifiera personer med hög risk för typ 2-diabetes långt innan symtom uppstår.

Forskare från Mass General Brigham och Albert Einstein College of Medicine har upptäckt metaboliter i blodet som är associerade med framtida risk för typ 2-diabetes och därefter utvecklat en multimetabolitrisksignatur som förbättrar förutsägelse utöver konventionella riskfaktorer. De har publicerat resultaten i tidskriften Nature Medicin.

Global börda och biologisk grund för typ 2-diabetes (T2D)
Diabetes är en kronisk metabolisk sjukdom som kännetecknas av ihållande höga blodsockernivåer. Dess prevalens ökar exponentiellt över hela världen, vilket gör den till en stor folkhälsokris. Omkring 589 miljoner vuxna lever för närvarande med diabetes globalt, och detta antal förväntas öka till mer än 853 miljoner år 2050.

Typ 2-diabetes står för mer än 90 % av alla diabetesfall. Denna specifika subtyp kännetecknas av insulinresistens, dysfunktion i pankreatiska betaceller och efterföljande hyperglykemi (högt blodsocker</abbr>).

Blodmetaboliternas roll i diabetesrisken
Tidigare studier har identifierat mer än 100 metaboliter, små molekyler som produceras genom metabolism, i blodet som är associerade med risk för typ 2-diabetes. Nya bevis tyder på att blodmetabolitprofiler kan påverkas av genetiska, hälso- och livsstilsfaktorer, inklusive kost och fysisk aktivitet.

Trots denna växande mängd bevis är metaboliter associerade i samband med risk för typ 2-diabetes och deras genetiska och livsstilsbestämningsfaktorer fortfarande otillräckligt karakteriserade. För att fylla denna lucka i litteraturen analyserade forskare från Mass General Brigham och Albert Einstein College of Medicine omfattande blodmetabolomiska data från upp till 23 634 initialt diabetesfria individer för att identifiera metaboliter associerade med risken att utveckla typ 2-diabetes under en uppföljningsperiod på upp till 26 år.

De analyserade också genomiska och livsstilsdata från dessa deltagare för att identifiera genetiska och livsstilsbestämningsfaktorer för dessa metaboliter.

Identifiering av diabetesrelaterade metaboliter
Forskarna analyserade 469 cirkulerande metaboliter mätta över två storskaliga masspektrometriplattformar i blodprover insamlade från 23 634 individer med olika ras- och etnisk bakgrunder, inklusive vita, latinamerikanska och svarta deltagare. De identifierade 235 metaboliter, inklusive 67 nyligen identifierade i denna studie, som var förknippade med risken att utveckla typ 2-diabetes under uppföljningsperioden.

Det är värt att notera att de observerade sambanden mellan dessa metaboliter och risken för typ 2-diabetes förblev statistiskt signifikant även efter justering för konventionella riskfaktorer, inklusive fetma, blodfetter, blodtryck, livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet och kostkvalitet samt njurfunktion.

Genetiska och livsstilsbestämningsfaktorer för metabolisk risk
Forskarna observerade vidare att många av de identifierade metaboliterna är genetiskt kopplade till signalvägar och kliniska egenskaper som är nära relaterade till typ 2-diabetes-patofysiologi, inklusive insulinresistens, glukos- och insulinsvar, ektopisk fettdeponering, energi- och lipidreglering och leverfunktion.

De fann också att livsstilsfaktorer, särskilt fysisk aktivitet, fetma och kost, förklarade en större andel av variation i diabetesassocierade metaboliter än i metaboliter som inte är förknippade med sjukdomen. Ytterligare analyser tyder på att specifika metaboliter kan fungera som potentiella medlare, vilket statistiskt kopplar dessa livsstilsfaktorer till framtida typ 2-diabetesrisk.

Genom att undersöka dessa medlande vägar fann forskarna att metaboliter som förmedlade det omvända sambandet mellan fysisk aktivitet och diabetesrisk huvudsakligen var involverade i ektopisk fettdeponeringsrelaterad insulinresistens och nedsatt leverfunktion. Däremot var metaboliter som förmedlade sambandet mellan kaffe- eller tekonsumtion och diabetesrisk kopplade till polyfenolmetabolism, glukossvar, insulinresistens, ektopisk fettdeponering och leverfunktion, där vissa metaboliter uppvisade skyddande samband och andra uppvisade positiva samband med risk.

Tillsammans med de genetiska analyserna stöder dessa fynd biologiskt trovärdiga vägar som kan ligga till grund för utvecklingen av typ 2-diabetes och generera hypoteser för framtida mekanistisk undersökning, snarare än att fastställa orsakssamband.

Utveckling av en risksignatur för flera metaboliter
I studiens sista fas utvecklade forskare en forskningsbaserad signatur av 44 metaboliter som signifikant förbättrade riskprognosen utöver konventionella kliniska riskfaktorer, inklusive ålder, kön, BMIoch blodsocker. Denna metabolomiska signatur validerades internt över flera kohorter och kunde identifiera individer med väsentligt förhöjd långsiktig risk att utveckla typ 2-diabetes före klinisk diagnos, med starka riskgradienter observerade över förutsägelsepoängkategorier.

Med andra ord fångar denna metabolomiska signatur komplexa mönster av cirkulerande metaboliter associerade med framtida risk för typ 2-diabetes. I framtiden skulle denna uppsättning metaboliter potentiellt kunna implementeras i kliniska och forskningsmiljöer som riskstratifieringsverktyg för att identifiera högriskindivider för snabb förebyggande, eller som övervakning av biomarkörer för att utvärdera de metaboliska effekterna av kost- och livsstilsinterventioner.

Konsekvenser, begränsningar och framtida inriktningar
Sammantaget ger studiens resultat en grund för en mer detaljerad förståelse av typ 2-diabetes patofysiologi, vilket kan underlätta utvecklingen av precisionsförebyggande strategier inriktade på specifika metaboliska vägar.

På grund av observationsstudien kunde forskarna inte avgöra om de observerade sambanden är kausala. Studien innehöll dock genetiska analyser för att stärka kausal inferens för utvalda metaboliter, inklusive analyser som tyder på begränsade bevis på omvänd orsakssamband. Framtida randomiserade kontrollerade studier behövs för att direkt testa hur kost, fysisk aktivitet eller andra livsstilsinterventioner påverkar diabetesrelaterade metaboliter och sjukdomsrisk.

Även om studien inkluderade deltagare från flera ras- och etniska bakgrunder och de observerade sambanden i allmänhet var konsekventa mellan grupperna, var cirka 77 % av studiepopulationen icke-spansktalande vita. Denna begränsning belyser behovet av framtida studier som involverar mer mångfaldiga populationer.

Tidskriftens referens:

• Li J. (författare) (2026). Cirkulerande metaboliter, genetik och livsstilsfaktorer i förhållande till framtida risk för typ 2-diabetes. Naturmedicin. https://www.nature.com/articles/s41591-025-04105-8

Källa: News Medical Life Sciences, Dr Sanchari Sinha Dutta, Ph D