Personer med psykisk sjukdom har en högre risk att utveckla diabetes på grund av flera faktorer. De får dock inte tillräcklig medicinsk vård för befintlig diabetes, vilket en internationell studie ledd av den medicinska fakulteten vid Augsburgs universitet nu visar.
En tioårig studie visar hur mönster i cirkulerande metaboliter, formade av gener och livsstil, kan identifiera personer med hög risk för typ 2-diabetes långt innan symtom uppstår.
God blodsockerkontroll hos barn med typ 1-diabetes minskar risken för hjärt- och kärlkomplikationer senare i livet. Tidiga förändringar i hjärta och blodkärl kan bromsas, och till och med förbättras. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Ju längre en person har typ 2-diabetes, desto större är risken för hjärt-kärlsjukdom. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Diabetes, visar att förändringar i röda blodkroppar kan vara en viktig förklaring, och pekar ut en specifik molekyl som möjlig biomarkör.
Nyligen upptäckta molekyler i tarmen kan påverka immunsystemet och förutsäga risken för typ 1-diabetes och andra autoimmuna sjukdomar. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna förebygga dessa sjukdomar och är kopplade till den forskning som belönades med 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.
En stor granskning av publicerad forskning tyder på att diabetes är kopplad till en högre risk för manlig infertilitet. Publicerad i Frontiers in Endokrinology, där analysen drog ihop årtionden av studier för att förstå hur diabetes kan påverka manlig reproduktiv hälsa och vad som kan driva problemet.
En ny studie visar att en fettsnål vegansk kost, även utan att begränsa kalorier eller kolhydrater, kan hjälpa personer med typ 1-diabetes att avsevärt minska både insulinbehovet och insulinkostnader.
Diabetesforskare vid Lunds universitet har tidigare visat att det är möjligt att dela in diabetes i fem olika grupper med olika sjukdomsutveckling. En ny studie av samma forskare ger ökat stöd för att indelningen kan bli användbar inom sjukvården i framtiden. Forskarna har dessutom gjort nya fynd som visar på skillnader mellan grupperna när det gäller utvecklingen av komplikationer.
Professor James Cantley, diabetesforskare vid University of Dundee. Han är en av Senior Research Fellows för typ 1-diabetes Grand Challenge och specialiserar sig på betaceller, Hans forskningsprojekt syftar till att identifiera, utveckla och testa nya behandlingar för att odla nya betaceller och uppmuntra överlevande betaceller att replikera direkt i bukspottkörteln hos personer med typ 1-diabetes
Personer med typ 1-diabetes fick avsevärt bättre långtidsblodsocker när deras värden följdes av vården i realtid, via en sensor under huden, och de fick regelbunden rådgivning i sin vardag. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Diabetes – både typ 1 och 2 – medför ofta nedsatt funktion av blodcirkulation och nerver till fötterna. Ett första steg till större problem är torra fötter. Nu eftersöks deltagare till en studie som ska hitta vilken fotkräm som kan förebygga problemen bäst.
Personer med diabetes löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar – men risken skiljer sig beroende på ålder, kön och typ av diabetes. Det visar en stor svensk studie som kan bana väg för mer individanpassad behandling.
I dag startar EASD’s kongress i Wien, Österrike, som är ett utmärkt tillfälle att hålla sig uppdaterad med den senaste utvecklingen inom diabetesområdet. Programmet innehåller banbrytande grundforskning, kliniska provningsresultat och djupgående expertdebatter. Träffa kollegor från hela världen och var en del av de viktigaste diskussionerna som kommer att forma framtiden för diabetesforskning.
Forskning kring de Langerhanska öarna har blivit en central del i förståelsen av diabetes och dess behandling. Dessa öar, som spelar en avgörande roll för hormonutsöndringen, är fortfarande föremål för intensiv forskning och debatt. En nyligen genomförd studie har väckt frågor om den mänskliga öarnas struktur och hur den skiljer sig från den välkända mantelkärnstrukturen (M-C) hos gnagare.
I en tid där diabetes påverkar miljontals liv världen över, har forskningen tagit ett betydande steg framåt. Genom banbrytande tekniker som mikrodialys och fagdisplay kan forskare nu mer effektivt identifiera målsökande och vävnadspenetrerande peptider, vilket öppnar dörrar för nya behandlingar och förbättrad livskvalitet för personer med diabetes.
Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som oftast kräver livslång behandling. Ett viktigt mål inom diabetesforskningen är att utveckla cellterapier som kan bota sjukdomen. Hjelt Diabetes Foundation ger nu stöd åt två forskare vid Lunds universitets diabetescentrum som bidrar med ny kunskap inom detta forskningsfält.
Välkommen onsdag den 10 september, kl 13-17.30, Campus Solna Nobel Forum, Nobels väg 1, Solna, till ett öppet internationellt symposium om diabetesrelaterad forskning. Under symposiet delas Rolf Luft Award 2025 ut och pristagaren professor Ronald M Evans från the Salk Institute, USA, håller prisföreläsningen "Nuclear Receptors at the Crossroads of Metabolism, Physiology, and Disease".
Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine.
Vertex rapporterar positiva resultat för cellterapi vid typ 1-diabetes, där Vertex Pharmaceuticals har presenterat resultat från en studie som utvärderar en cellterapi för typ 1-diabetes vid den 85:e konferensen för American Diabetes Association (ADA). Där Zimislecel har erhållit Fast Track-status (FDA), PRIME (EMA) och ett Innovation Passport (UK MHRA)
De senaste årtiondena har det hänt en hel del med diabetesbehandling. I en studie har Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi, fått lovande resultat. "Det här är första gången som någon har lyckats transplantera insulinproducerande celler till en annan individ utan immundämpande läkemedel", berättar han.
