Mer än två av fem vuxna i USA har prediabetes, ett tillstånd som kännetecknas av högre blodsockernivåer än normalt som ofta leder till typ 2-diabetes. En ny studie visar att D-vitamin kan bidra till att fördröja eller förhindra denna progression, men endast hos personer med vissa genetiska variationer.
Enligt en studie publicerad i Neurology ®. kan typ 1-diabetes vara kopplat till en högre risk att utveckla demens senare i livet. Studien fann också en ökad risk för demens bland personer med typ 2-diabetes jämfört med de som inte har diabetes.
Dagarna innan Maria skulle fylla 12 år fick hon diagnosen typ 1-diabetes. - Jag var törstig, kissnödig och trött då min mamma sa på kvällen ”Vi får nog åka in till barnmottagningen med dig, tänk om du har diabetes”. Hon hade nog en föraning om vad det kunde vara, säger Maria. Dagen efter, efter en blodsockermätning, blev Maria inlagd på Halmstad lasarett med ett blodsockervärde som var för högt.
Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en förbättrad metod för att skapa insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Resultaten, som publiceras i Stem Cell Reports, visar att cellerna fungerar väl i laboratoriet och kan återställa blodsockerkontroll hos möss med diabetes.
Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. Forskarlaget utvecklade genetiska riskpoäng och fann att poängen för en undergrupp kunde förutsäga kranskärlssjukdom innan diagnosen ställts.
Nära 500 000 personer i Sverige kan leva med typ 2-diabetes utan att veta om det. Det visar nya beräkningar från stiftelsen Diabetes Wellness Sverige. Sjukdomen går att upptäcka med ett enkelt blodprov.
Icke-smittsamma sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes, står för cirka 74 % av de globala dödsfallen varje år, inklusive 17 miljoner bland personer under 70 år. Det är viktigt att notera att många av dessa dödsfall skulle kunna förebyggas eller fördröjas genom att åtgärda modifierbara riskfaktorer, såsom tillräcklig fysisk kondition.
Antibiotika hjälper kroppen att bekämpa infektioner och ska helst ge så lite negativ påverkan på människan som möjligt. Nu visar en ny studie i tidskriften Nature Medicine att användning av antibiotika kan påverka den mänskliga tarmfloran i flera år. Studien visar också att vissa preparat gav större påverkan på tarmfloran än andra.
Metabolt associerad steatotisk leversjukdom (MASLD) kan leda till allvarligare former av leversjukdom, som leversvikt. En ny studie, ledd från Lunds universitet, presenterar nya resultat som kan leda till bättre behandlingsmöjligheter i framtiden. Det internationella forskarlaget identifierade ett förändrat genuttryck i prover från individer med obesitas, MASLD och leverfibros.
I en nyligen genomförd femårig granskning har det framkommit att metformin, ett läkemedel som ofta används för att behandla typ 2-diabetes, kan minska risken för mellanliggande åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) med så mycket som 37 %.
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett cirkulärt RNA i mitokondrier som spelar en viktig roll för läkning av kroniska sår. Studien har publicerats i Advanced Science.
Det är välkänt att diabetes ökar risken för hjärtkärlsjukdomar såsom stroke. Det är också känt att diabetes försämrar prognosen hos personer med diabetes som fått stroke. Forskare från Karolinska Institutet har tillsammans med fyra andra universitet initierat DISRA-studien.
Tre forskargrupper vid Lunds universitets diabetescentrum har tilldelats nya forskningsanslag för projekt inom precisionsmedicin. Målsättningen är att utveckla individanpassade behandlingar för personer med typ 2-diabetes.
Personer med psykisk sjukdom har en högre risk att utveckla diabetes på grund av flera faktorer. De får dock inte tillräcklig medicinsk vård för befintlig diabetes, vilket en internationell studie ledd av den medicinska fakulteten vid Augsburgs universitet nu visar.
En tioårig studie visar hur mönster i cirkulerande metaboliter, formade av gener och livsstil, kan identifiera personer med hög risk för typ 2-diabetes långt innan symtom uppstår.
God blodsockerkontroll hos barn med typ 1-diabetes minskar risken för hjärt- och kärlkomplikationer senare i livet. Tidiga förändringar i hjärta och blodkärl kan bromsas, och till och med förbättras. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Ju längre en person har typ 2-diabetes, desto större är risken för hjärt-kärlsjukdom. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Diabetes, visar att förändringar i röda blodkroppar kan vara en viktig förklaring, och pekar ut en specifik molekyl som möjlig biomarkör.
Nyligen upptäckta molekyler i tarmen kan påverka immunsystemet och förutsäga risken för typ 1-diabetes och andra autoimmuna sjukdomar. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna förebygga dessa sjukdomar och är kopplade till den forskning som belönades med 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.
En stor granskning av publicerad forskning tyder på att diabetes är kopplad till en högre risk för manlig infertilitet. Publicerad i Frontiers in Endokrinology, där analysen drog ihop årtionden av studier för att förstå hur diabetes kan påverka manlig reproduktiv hälsa och vad som kan driva problemet.
En ny studie visar att en fettsnål vegansk kost, även utan att begränsa kalorier eller kolhydrater, kan hjälpa personer med typ 1-diabetes att avsevärt minska både insulinbehovet och insulinkostnader.
