Nya tekniker ger hopp till diabetesforskningen

I en tid där diabetes påverkar miljontals liv världen över, har forskningen tagit ett betydande steg framåt. Genom banbrytande tekniker som mikrodialys och fagdisplay kan forskare nu mer effektivt identifiera målsökande och vävnadspenetrerande peptider, vilket öppnar dörrar för nya behandlingar och förbättrad livskvalitet för personer med diabetes.

Diabetes drabbar miljontals människor, men forskningen gör stora framsteg. Innovativa analytiska tekniker, som mikrodialys och fagdisplay, gör det nu möjligt för forskare att hitta föreningar som kan rikta in sig på specifika delar av kroppen och underlätta nya behandlingar. En stor utmaning vid läkemedelsbehandling är att få läkemedlet att nå exakt rätt plats i kroppen. Kroppen har flera barriärer, såsom blodkärlsväggar och speciella skydd som blod-hjärnbarriären, som kan göra detta svårt. Med fagdisplayteknik kan forskare använda virusliknande partiklar för att identifiera små proteiner (så kallade peptider) som kan passera genom dessa barriärer och leverera läkemedel direkt till de celler som behöver dem. En nyligen genomförd studie kombinerade fagdisplay med mikrodialys för att bättre förstå hur dessa peptider fungerar. Mikrodialys är en teknik där en tunn sond placeras i en vävnad för att mäta vad som händer i realtid, snarare än att bara analysera blodprover. Studien visade att vissa peptider inte bara letar sig in i kroppen, utan även kan tränga in i vävnader på ett sätt som kan vara avgörande för framtida behandlingar. Forskarna testade tekniken på sår hos råttor och fann att vissa peptider kunde passera genom blodkärlens väggar och in i den skadade vävnaden. Upptäckten kan få betydelse för att utveckla nya behandlingar mot till exempel diabetessår eller ögonsjukdomar kopplade till diabetes. Sammanfattningsvis visar studien att fagdisplay och mikrodialys kan användas för att hitta nya sätt att leverera läkemedel till skadade delar av kroppen. Detta kan leda till effektivare behandlingar av diabetes och andra sjukdomar i framtiden.

Toini Pemmari, Stuart Prince, Niklas Wiss, Kuldar Kõiv, Ulrike May, Tarmo Mölder, Aleksander Sudakov, Fernanda Munoz Caro, Soili Lehtonen, Hannele Uusitalo-Järvinen, Tambet Teesalu, Tero AH Järvinen

DOI 10.26508/lsa.202201490 | Mottaget 20 april 2022 | Reviderad 31 januari 2025| Accepterad 3 februari 2025| Publicerad online 11 februari 2025

Källa: Life Science Alliance

Professor Tero Järvinen har erhållit 10 000 Euro från oss på Diabetes Wellness för sitt projekt ”Accelererad diabetisk sårläkning med en sårpeptid”.

Varför började du forska?
- Jag började skriva min doktorsavhandling redan under första året av mina läkarstudier. Jag blev intresserad av sjukdomars patomekanismer och ville utforska dem mer.

Varför valde du att forska inom diabetes?
- Jag är ortopedkirurg. Diabetiska fakturer är det största problemet inom traumatologi. Diabetiker har antingen problem med frakturläkning eller mjukdelsskador. De är alla relaterade till angiogenes, d v s blodtillförsel från de nya kärlen på skadestället.

Kan du berätta mer om projektet?
- Grundprincipen är att vi vill omvandla lokal applicering av läkemedel på skadestället till systemiskt administrerade läkemedel som aktivt söker sig till skadestället genom cirkulation.
Detta görs genom att söka efter målsökande peptider som lokaliserar nya kärl på skadestället och levererar läkemedel till skadan

Vad är målet med projektet (i bredare perspektiv)?
- Vi vill utveckla en systematiskt administrerad behandling som är skadespecifik och accelererar/förbättrar sårläkning.

Hur tror du att diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
- När jag studerade på läkarhögskolan låg fokus enbart på att behandla blodsockernivåerna.
Jag tycker att vi erkänner den vaskulära sidan av sjukdomen bättre än vi brukade, d v s diabeteskomplikationer är relaterade till bristande blodtillförsel.

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du den snabbaste utvecklingen i dag och vad tror du kommer att hända inom de kommande tio åren?
- Rekombinant DNA-teknik eller ”konstgjord bukspottkörtel” kommer att leda till införandet av rekombinanta insuliner – ”derivat” som kommer att förbättra glukosnivåerna för att efterlikna dem hos friska individer.

Hur har forskningsbidraget från oss hjälpt dig att finansiera ditt projekt?
- Det betalade för några månaders heltidslön till en doktorand som arbetar med sårläkning.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat