Forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.
Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en förbättrad metod för att skapa insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Resultaten, som publiceras i Stem Cell Reports, visar att cellerna fungerar väl i laboratoriet och kan återställa blodsockerkontroll hos möss med diabetes.
Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. Forskarlaget utvecklade genetiska riskpoäng och fann att poängen för en undergrupp kunde förutsäga kranskärlssjukdom innan diagnosen ställts.
