På onsdagen deltog Felicia Forthmeiier, doktorand vid institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, vid ett rundabordssamtal med socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall. Ämnet var erfarenheter av det nya regelverket om stärkta rättigheter i skyddat boende.
Ett stödprogram för att möta behoven hos barnfamiljer drabbade av svåra somatiska sjukdomar utvärderas av en forskargrupp vid Marie Cederschiöld högskola. De har modifierat och utvärderat Beardslees familjeintervention/the Family Talk Intervention (FTI), en psykosocial stödmetod som kommer från psykiatrin, för att möta de unika stödbehoven hos barnfamiljer med svåra somatiska sjukdomar.
En ny uppdragsutbildning riktad mot professionella som arbetar med barn och ungdomar i riskzonen för kriminell rekrytering lanseras hösten 2024 av Marie Cederschiöld högskola. Utbildningen syftar till att stärka samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsaktörer för att effektivt kunna förebygga och hantera problematiken kring gängkriminalitet bland unga.
En handledarutbildning i psykosocialt arbete, särskilt utformad för att möta de växande behoven av reflektion och professionellt lärande. Utbildningen, som omfattar 45 högskolepoäng, är utvecklad för att stärka kompetensen hos de som arbetar med eller planerar att arbeta med professionell grupphandledning.
Mat och måltider en central punkt i vår vardag, genom hela livet. Även i livets slutskede spelar mat en stor roll. Hur upplever patienter måltider i slutet av livet? Viktoria Wallin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, har i sin avhandling studerat måltider i palliativ vård ur patienters, närståendes och sjuksköterskor. Nästa vecka disputerar hon.
Våld i nära relationer är många gånger svårt att komma åt. Sedan 2018 finns därför fyra så kallade Relationsvåldscentrum i Stockholm. Här kan både våldsutsatta och våldsutövare få stöd. Forskare vid Marie Cederschiöld högskola har gjort en utvärdering som visar att dessa centrum både ger det stöd som är tänk samt når de våldsutsatta brukare som behöver stöd.
En ny studie visar att så många som en av fyra 18-åringar har utsatts för sexuella övergrepp. Det är en ökning från var femte, sedan undersökningen 2014. Studien är gjord av forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola och framtagen för Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen.
I familjer där någon drabbats av svår sjukdom, oftast cancer, kan brist på kommunikation påverka den psykosociala hälsan negativt, visar tidigare studier. Forskare ska nu implementera ett psykosocialt stödprogram till barnfamiljer hos slumpmässigt utvalda palliativa vårdenheter.
Hur påverkas familjer med barn som får en obotlig muskelsjukdom? I sin avhandling har doktoranden Elin Hjorth undersökt hur familjer upplever vården och vardagslivet, samt hur vardagen kan underlättas för dessa familjer. På fredag disputerar Elin vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Coronapandemin har berört oss alla, på olika sätt för olika människor, åldersgrupper, yrken med mera. Men kunskapen är mycket begränsad kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning har påverkats. I ett nytt globalt projekt ska det nu undersökas, där forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola ansvarar för Sveriges medverkan.
Vad är det som avgör vilka insatser socialtjänsten beviljar familjer med komplexa problem? I sin avhandling har doktoranden Filip Wollter undersökt vad som påverkar valet och utformningen av insatser. Han har i första hand tittat på hur socialtjänsten arbetar med barnfamiljer med komplexa problem, exempelvis där det finns både alkohol-, drog- och försörjningsproblem.
I Sverige har ungefär 13 procent av papporna och tre procent av mammorna en problematisk alkoholkonsumtion. I en ny studie har forskare undersökt hur mammor som har barn med män som har problematisk alkoholkonsumtion, uppfattar sin egen och sina barns situation. Syftet har varit att få kunskap om hur deras vardag påverkas för att kunna utveckla och förbättra stödet till familjerna.
Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom, har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin avhandling har Rakel Eklund utforskat barns erfarenheter av ”the Family Talk Intervention” som syftar till att främja öppen kommunikation inom familjen om sjukdomen. Nästa vecka disputerar Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Just nu upplever många att livet har vänts upp och ned till följd av Corona-krisen. Det mest skrämmande och ofattbara händer, och människor dör eller förlorar sina kära. Men krisen innebär också att många blir sjuka, rädda och ofrivilligt ensamma. Nu inleder Ersta Sköndal Bräcke högskola samtalsserie om Corona-krisens personliga utmaningar.
Hur kan barn som drabbas av våld i nära relationer snabbt få den hjälp och det stöd barnet behöver? I forskningsprogrammet Sivin, ska barns situation studeras för att se hur skydd och stöd kan samordnas i samhället. Nu lanseras webbplatsen Sivin-Barn, där både barn och forskare kan ta del av forskningen samt vara en plattform för hjälpsökande.
Sorg efter förlusten av ett barn anses vara intensiv och långvarig. Föräldrar som mist ett barn har därför en ökad risk att uppleva ”förlängd sorg” och utveckla psykisk ohälsa. Doktoranden Lilian Pohlkamp har under fyra år forskat om sorg hos föräldrar som mist ett barn i cancer. På fredag disputerar hon vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Frågan om livets mening är alltid aktuell, men många gånger kan frågan vara för stor för att orka reflektera över. I dessa dagar, mitt i en pandemi, kan frågan kännas mer relevant än någonsin. I en ny bok har 501 svenskar fått svara på frågor om livet och livets mening. Sex forskare bidrar med tankar och perspektiv till förståelse om varför vi söker svar.
Under snart fyra år har Elin Hjorth forskat om hur föräldrar till barn med den obotliga muskelsjukdomen, spinal muskelatrofi, upplever sitt barns vård och hur familjernas vardagsliv påverkas av sjukdomen. Idag håller Elin sitt slutseminarium där avhandlingsmanuset granskas inför den kommande disputationen vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vård i hemmet blir allt vanligare vilket leder till att närstående ofta behöver hjälpa till med vården, och deras roll blir allt viktigare och avgörande. Nu går projektet Ditt behov av stöd in i nästa fas, där närstående får möjlighet att tillsammans med en sjuksköterska eller annan vårdpersonal reflektera över sina behov av stöd men också sina resurser.
Hur mår barn och tonåringar som har en förälder som har cancer eller som har dött i cancer, och vilken hjälp får de? Många gånger glöms barnens behov bort. Den palliativa forskningen på Ersta Sköndal Bräcke högskola berör ofta barn och unga. Nu har två forskare samarbetat med Cancerfonden för att sprida information till tonåringar i denna situation.