Nyhet -

Kriskommunikatörens roll undersöks i ny studie

Kriskommunikatörens status och yrkesroll stärks av skarp kriserfarenhet och nära samarbeten med blåljusaktörer som polis och räddningstjänst. Men en stor del av kommunikatörens tid läggs på intern förankring, i stället för på externa samarbeten och arbete med kriskommunikation. Det visar en studie som publiceras i Journal of Contingencies and Crisis Management.

Syftet med studien är att öka förståelsen för kriskommunikatörens roll och hur samverkan med andra aktörer fungerar i krishanteringssystemet.

– Det finns mycket forskning om kriskommunikation när det gäller budskap och processer, men man har inte tittat så mycket på civila funktioner i krishanteringssystemet. Det här är den första studien som undersöker kriskommunikatörens roll och mandat, säger Edward Deverell, universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Läs hela nyheten.

Ämnen

  • Kriser, tillbud

Kategorier

  • krishantering
  • kommunikation
  • forskning
  • kriskommunikation

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Årets Hugo Raab-pris till Peter Haldén

    Peter Haldén, docent och universitetslektor i krigsvetenskap, har utsetts till 2020 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.

  • Nytt samarbete mellan Sverige och Finland ska stärka civil krisberedskap

    Ett nytt samarbetsprogram mellan Sverige och Finland ska stärka ländernas krishanteringsförmåga och civila försvar vid sidan av befintligt militärt samarbete. Programmet som fått namnet Hanaholmen-initiativet ska genomföras av Försvarshögskolan i Sverige och Säkerhetskommittén i Finland med stöd av Kulturfonden för Sverige och Finland och ländernas regeringar.

  • Att balansera risk och säkerhet

    ​I en ny avhandling undersöker Marcus Börjesson hur militär personal förhåller sig till risker och säkerhetsfrågor. Resultaten visar på faktorer som kan leda till negativa riskbeteenden, men också på strategier som kan skapa ett funktionellt risktagande.

  • Varför misslyckas megaprojekt?

    Projekt i mångmiljardklassen som involverar ett stort antal aktörer på olika nivåer blir allt vanligare. Lars Löfgren visar i sin avhandling att begrepp som förändringskultur, makt och insikter kan användas för att analysera den här typen av megaprojekt och pekar på faktorer som kan leda till misslyckanden.

  • Cybersäkerhet och etiska perspektiv på nolldagars sårbarheter

    ​I en ny artikel i tidskriften Journal of Information Warfare lyfts frågan om när kunskap om så kallade nolldagars sårbarheter ska offentliggöras, eller om de ska hållas hemliga för att möjliggöra till exempel offensiva cyberoperationer.

  • Kvinnor och män skiljer sig åt i synen på säkerhetshot

    Kvinnor är mer benägna att koppla säkerhetsfrågor som terrorism, militär makt och brottslighet till den personliga säkerheten, medan män i högre grad förknippar säkerhet med hot mot staten och samhället. Samtidigt ser kvinnor oftare strukturella orsaker till säkerhetshoten än män. Det visar en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gender and Society.