Svensk Sjöfart lyfter lärdomar när Gotlandstrafiken ses över

Regeringen meddelade den 12 februari att man ger Trafikverket i uppdrag att analysera olika alternativ inför nästa upphandling av färjetrafiken till och från Gotland från 2035. Utredningen ska ta sin utgångspunkt i de analyser av alternativa modeller för färjetrafik till och från Gotland som Trafikverket redovisade i september 2021. Uppdraget omfattar bland annat en jämförelse mellan en sammanhållen upphandling av både fartyg och drift och ett alternativ där staten äger fartygen och upphandlar driften separat, samt en översyn av frågor som rör biljett- och transportpriser.

Färjetrafiken till och från Gotland är ett tydligt exempel på sjöfartens avgörande betydelse för både boende och näringsliv, och det är därför välkommet att regeringen ser över hur trafiken kan stärkas och hur villkoren kan förbättras. Motsvarande resonemang borde även föras för sjöfarten till och från Sverige i stort, eftersom lägre transportkostnader för import och export är en viktig faktor för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Samtidigt väcker delar av uppdraget frågor.

– Det är förvånande att regeringen återigen väljer att utreda statligt ägande av fartyg. Den senaste utredningen visade att detta riskerar att bli ett sämre alternativ för resenärerna, innebära högre kostnader för staten och dessutom försena omställningen till en klimatneutral trafik till och från Gotland, säger Anders Hermansson vd på Svensk Sjöfart.

Det finns också skäl att se frågan i ett bredare perspektiv. Hanteringen av övrigt statligt fartygstonnage, såsom isbrytarflottan, visar på betydande utmaningar. Trots bred politisk enighet och tydliga signaler från näringslivet om behovet av en ordnad förnyelse, står Sverige i dag med en åldrande isbrytarflotta. Reservdelar måste specialbeställas, den totala kostnadsbilden ökar, finansiering för en fullständig förnyelse saknas och även där medel har avsatts för nya isbrytare har processerna försenats av rättsliga prövningar och upphandlingar som fått göras om.

Risken är uppenbar att Gotlandstrafiken på sikt hamnar i en liknande situation, med åldrande fartyg och utdragna förnyelseprocesser. I stället bör staten dra lärdom av den innovationskraft som präglar den privata rederinäringen, där investeringar i ny teknik, ökad prestanda, förbättrad arbetsmiljö och minskad klimat- och miljöpåverkan ligger i framkant.

I veckan inledde Gotlandsbolaget byggnationen av en ny katamaran. Rederiet investerar cirka två miljarder kronor i ett fartyg med banbrytande teknik som ska bidra till att nå Sveriges miljö- och klimatmål och samtidigt säkerställa en snabb och effektiv trafik.

– Erfarenheterna visar att när privata aktörer ges ansvar för investering och byggnation kan leveranser ske både snabbare och mer kostnadseffektivt. Det är en viktig lärdom inför kommande beslut, säger Anders Hermansson.

Uppdraget till Trafikverket ska redovisas senast den 31 december 2026.