Nu rullar fem nya forskningsprojekt igång med fokus på idrottsliga prestationer. Det är resultatet av den gemensamma satsning på tjugo miljoner kronor kring idrottsforskning som görs av Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Mittuniversitetet och Riksidrottsförbundet.
Johanna Roséns har i sin avhandling undersökt hur kanotister med olika funktionsnedsättningar skiljer sig åt prestationsmässigt inom parakanot, para kajak och para va’a – en kanot från Oceanien där man paddlar på ena sidan. Resultatet visar att para va’a atleter med full funktion i bål har samma paddelkraft oavsett funktionsnedsättning i benen, vilket indikerar att de kan tävla i samma klass.
Forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt samband mellan kondition och fysisk aktivitet, skärmtid och organiserad idrott. – Resultatet visar att de som hade fem timmars skärmtid eller mer om dagen på vardagar hade lägre kondition än de som hade mindre, säger Karin Kjellenberg, doktorand och studiens försteförfattare.
Med GIH som ansvarigt lärosäte kommer ett fyraårigt forskningsprojekt att studera löparskor med Advanced footwear technology (AFT) och deras påverkan på skaderisk och prestation. GIH tar sig fortsatt an de internationella utmaningarna inom organiserad idrott och prestationsutveckling på ett sätt som gynnar både elitidrottare och motionärer.
Med Gymnastik- och idrottshögskolan som ansvarigt lärosäte så kommer ett fyraårigt forskningsprojekt att bedrivas om ämneskunskaper i rörelse. GIH tar därmed ytterligare ett viktigt steg i arbetet med att utveckla skolämnet idrott och hälsa och bidra med kunskap om de utmaningar som finns inom idrott, fysisk aktivitet och hälsa i dagsläget.
I den hittills största studien har forskare på GIH påvisat att personer med god kondition och hälsosamma levnadsvanor i vuxen ålder har koppling till lägre risk för att insjukna i allvarlig covid-19.
Elever som går i skolor som har riktlinjer för hälsa, mobilförbud under raster och mer tid för ämnet idrott och hälsa rör på sig mer och sitter mindre. Detta har jämförts med skolor som saknar riktlinjer. – den första större svenska studien som visar att mobilförbud har ett samband med både mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande hos ungdomar, säger docent Gisela Nyberg.
En forskningsstudie inom forskningsgruppen Hjärnhälsa och fysisk aktivitet vid GIH ska undersöka hur elever i årskurs 8 påverkas av förlängda skoldagar med schemalagd fysisk aktivitet, ljudböcker och stöttande läxläsning. Studien ska pågå i två år och 2 500 elever från 50 skolor kommer erbjudas att delta. En pilotstudie med sex skolor har påbörjats i augusti och pågår under läsåret 2021–2022.
Tillsammans med Uppsala universitet och Södertörns högskola har Gymnastik- och idrottshögskolan beviljats forskningsbidrag från Vetenskapsrådet om 40 miljoner kronor. Med Uppsala universitet som ansvarigt lärosäte, kommer en forskarskola att startas med inriktning Skola, sport och skärm: värdeladdade lärandepraktiker.
KK-stiftelsen, GIH och tolv företag satsar tillsammans drygt 120 miljoner på forskning om fysisk aktivitet och friska hjärnfunktioner ur ett hållbart perspektiv. Även ideella organisationer medverkar i forskningsprofilen som heter Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability, E-PABS.
Daniel Hammarström har i sin avhandling studerat hur styrketräningsvolymen påverkar muskeltillväxt och styrka. Resultatet visar att måttlig träningsvolym generellt ger bäst resultat vad gäller ökad styrka och muskelmassan, samt att detta är kopplat till nybildningen av ribosomer.
Paul Sandamas har i sin avhandling undersökt om vinkeln på benet i startblocken påverkar sprintars prestation och kraft. Elva tävlande sprintrar har genomfört olika maxtester och resultaten har visat att det är osannolikt att det blir en förbättring av kraft och prestation genom att minska stegbredden eller mängden bäckenrörelse.
I denna podd kan du ta del av forskare och lärare från GIH samt yrkesverksamma från idrottens värld. Tanken med podden är att lyssnarna ska få lära sig mer om idrott, fysisk aktivitet och hälsa. De forskare och lärare från GIH är experter inom sina olika områden. Ibland bjuder vi även in olika gäster som får bidra med unika perspektiv och erfarenheter från ett liv i idrotten.
Överdriven träningsbelastning kan leda till försämrad mitokondriefunktion och störd blodsockerreglering. Det visar en ny studie där fysiologisk anpassning till olika doser av högintensiv intervallträning har undersökts. – Våra resultat betonar vikten av en god balans mellan träning och vila för optimala anpassningar och för förbättrad hälsa, säger Mikael Flockhart, doktorand och en av författarna
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Mittuniversitetet och Riksidrotts-förbundet gör en gemensam satsning på idrottsforskning genom en ny forskarskola.
Det digitala seminariet av boken ”Långvarigt stillasittande – en hälsofara i tiden” beskriver stillasittande, dess påverkan på fysisk och psykisk hälsa. Även hur man kan mäter stillasittandet och vad man kan göra för att minska det. Barn och ungdomar samt äldre uppmärksammas. Dessutom ger fyra olika yrken inom vården sin syn på saken. Arrangörer är GIH, Hjärt- Lungfonden och Cancerfonden
Toni Arndt professor i idrott med inriktning mot rörelselära och har blivit utnämnd att ta emot SCIF:s stora vetenskapliga pris. – Det känns väldigt hedrande att bli uppmärksammad för min forskning och en ära när man ser vilka som tidigare har fått priset. För min del är det en utmärkelse som visar kvaliteten på GIH:s forskning och lyfter idrottsbiomekanisk forskning på en nationell nivå.
En ny studie från GIH visar att det är en stor variation mellan olika yrkesgrupper i olika ohälsofaktorer som låg kondition, fetma, högt blodtryck och daglig rökning. Omsorgsyrken samt transport- och maskinföraryrken löper störst risk för samlad ohälsa, medan yrken med krav på högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik löper den lägst samlade risken.
Regeringen har utsett GIH:s rektor Per Nilsson till ordförande i en ny kommitté som har till uppgift att främja fysisk aktivitet bland Sveriges invånare. – Det känns väldigt glädjande och hedrande att få detta uppdrag. Jag kommer att göra mitt yttersta för att bidra till att öka svenska folkets hälsa genom ökad fysisk aktivitet, säger Per Nilsson.
Artur Forsberg har arbetat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i närmare 40 år, framför allt inom fysiologin. Hans forskning har varit allt från svenska folkets fysiska prestationsförmåga, idrottsgrenars fysiologiska profil till kroppens energiomsättning och syreupptagning. Den 9 oktober utses han till GIH:s hedersdoktor.
