De senaste dagarna har väderprognoserna slagit om och visat på en återgång mot mer normala temperaturer. Mer nederbörd kan också skådas i prognoserna vilket är mer än välkommet. Det är dock alldeles för tidigt att säga om vi verkligen kommer att få ett genomslag men för hydrologiska balansen skulle detta innebära en betydande lättnad då vi i dagsläget ligger med ett prognostiserat underskott.
Vädret är fortsatt kallt och torrt för årstiden och effekten blir ett prognostiserat hydrologiskt underskott om -22 TWh. Sett till en veckas sikt så har terminerna försvagats något ute på kurvan (Yr-15 ned 0,36 EUR/MWh) medan de närmsta kvartalen har förstärkts (Q3-13 upp 0,68 EUR/MWh).
I dagsläget råder motstridiga signaler på elbörsen: väderprognoserna visar på torrt och kallt väder en bra bit in i mars månad, vilket lyfter de korta kontrakten (t.ex. Q2 -13). Samtidigt har vi fortsatt fallande marginalkostnad för att producera kolkraft p.g.a. fallande priser på kol och utsläpprätter, vilket tillsammans med en svagare dollar sätter press nedåt.
Under veckans första handelsdag föll priset på utsläppsrätter från 5,21 EUR/ton (måndagens öppning var densamma som fredagens stängning) till 4,59 EUR/ton. Nyheten som triggade prisfallet var att miljökommittén i EU-parlamentet avstår att rösta om att påskynda processen i förslaget om backloading (tillfälligt undanta rätter från marknaden).
Ibland kan man hamna i lägen här i livet där man hör sig själv säga något som på ytan låter som om det går tvärtemot sin egen övertygelse. Gräver man lite djupare visar det sig dock ofta, att det ändå finns ett logiskt samband. Elprisets utveckling och huruvida man bör låsa elpriset är exakt en sådan fråga just nu.
Marknaden för utsläppsrätter dras med ett enormt överskott, vilket fått priset att rasa jämfört med innan finanskrisen slog till 2008. Priset låg då kring 30 EUR/ton och nu har rätterna sedan en tid tillbaka handlats under 10 EUR/ton. Detta har initierat ett förslag i Bryssel om att undanta marknaden upp emot 900 miljoner utsläppsrätter i ett försök att strypa utbudet och trycka upp priset.
Prissättningen på utsläppsrätter baseras på förväntan om svårförutsägbara politiska beslut. Knäckfrågan är förslag från EU-kommissionen som säger att ett stort antal utsläppsrätter skall undanhållas från marknaden i syfte att skära ner utbudet och därmed driva upp priserna. Personligen anser jag att ett ingrepp i marknaden för utsläppsrätter vore förkastligt av flera orsaker.
Veckan har inte bjudit på många överraskningar i form av makroekonomiska nyheter eller större omslag i väderprognoserna. Detta återspeglas i att omsättningen på terminsmarknaden har varit lägre än normalt och fortsätter att vara så även i skrivande stund.
Två köldknäppar (en i december och en i januari) har tärt på de hydrologiska resurserna. Vattensituationen är fortfarande god med vattenmagasin i närheten av normala nivåer. Det är framförallt snömagasinen som saknar 10 TWh. Den goda vattensituationen syns tydligt i spotpriserna som oftast håller sig mellan 35 och 45 EUR/MWh.
Det har varit händelserikt på elmarknaden under veckan. Efter att terminspriset inledningsvis fallit kraftigt p.g.a. mildare väderprognoser och fallande marginalkostnad för att producera kolkraft, fick vi se en rekyl under tisdagen och onsdagen.
Det nya året inleddes med högtryck, kalla temperaturer och lite nederbörd. Prognoserna har under stora delar av januari inte sett särskilt lovande ut för den som väntar på mildare väder och terminspriserna på börsen har stigit, framförallt i fronten (FEB-13 och Q2-13).
De närmaste kontrakten handlas idag upp kraftigt på elbörsen. Feb-13 är upp 1,35 Euro och handlas kring 48,10 Euro/MWh medan framförvarande kvartal (Q2-13) är upp 0,65 Euro sedan stängning igår. Orsakerna är flera: dels visar väderprognoserna på fortsatt kallt väder, samtidigt som marknaden är kraftigt uppreglerad. Sedan har Ringhals 3 plötsligt stängts ner under morgonen.
