Stadens spår av sjöfart – snart ett minne blott?

Många svenska städer har en stark sjöfartshistoria som lämnat spår i stadsbilden – ibland tydliga, ibland nästintill obegripliga. Utan kunskap om vad dessa spår betyder riskerar en del av vår identitet att försvinna. Hur tar vi hand om vårt maritima kulturarv idag? I På spaning efter sjöfartsstaden bidrar ett dussintal skribenter med sina mångfasetterade kunskaper.

De senaste decennierna har den sjöfart som finns kvar i Sverige flyttats allt längre ut från städernas centrala delar. Städerna växer och trycket på utveckling är stort. Men i ivern att riva och bygga nytt är det risk att viktiga kulturvärden glöms bort. Vårt kollektiva minne av att vara sjöfarare – vikingar, sjömän, hamnsjåare, varvsarbetare, tullare och handelsmän – är något att vara stolt över.

Stadens maritima symbolvärde kan, förutom att skapa identitet, även utnyttjas kommersiellt. Magasinsbyggnader, tullhus och hamnar kan bli plats för kaféer, restauranger och kulturevenemang. Nedlagda industriområden förvandlas till bostäder och kontor. Hamnområden inrättas som friluftsbad. Skyltar, byggnader, statyer och andra symboler får lyfta fram vår gemensamma historia.

Men hur kommuniceras egentligen städernas sjöfartshistoria? I vilken utsträckning kan man tala om ett aktivt bevarande och i vilken grad har det varit passivt och mer slumpmässigt? Och hur ser morgondagen ut?

I På spaning efter sjöfartsstaden söker författarna svaren i Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona, Kalmar och Åbo, mellan bortglömda varv och slitna tågrälsar, eleganta redarkontor och minnesvärda monument.

”Mälaren glittrar och solkatter från vattnet leker långt in mellan de smala gränderna. Fiskmåsarnas rop blandas med båtmotorernas dunkande och överröstas av snabba hästkrafter som klyver vattenytan. De svarta rökmolnen stiger mot himlen och tunnas ut då passagerarbåtarna tutande lämnar kaj. Doften av tjära samsas med diesellukt. Öppet vatten, kanaler, vikar, prång. De gamla träskutorna, de pilsnabba motorbåtarna, de gigantiska färjorna. Vasamuseet som ett ytterst välbesökt mausoleum av en sjöfart som aldrig blev av. Stockholms stadskärna är marinerad med marina intryck.”
Ur bokens inledning

På spaning efter sjöfartsstaden är Sjöhistoriskas Vänners årsbok 2024–2025 och är rikt illustrerad.

Redaktör: Ann Pålsson
Utgivningsdag: 27 maj
Första recensionsdag: 7 juni