Bara var fjärde svensk, 26 procent, känner till att den vanligaste konsekvensen av en hjärtinfarkt är att man löper större risk att drabbas igen, men lever vidare utan märkbara men. Det visar en ny Sifoundersökning som har genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden och som lyfter behovet av mer forskning för att förhindra livslång hjärtsjukdom.
I år hjärtsäkras Årefjällsloppet med totalt nio hjärtstartare i loppets samtliga sjukvårdspatruller. Målet är att kunna rädda liv om någon drabbas av hjärtstopp i samband med loppet. Initiativet till hjärtsäkringen kommer från Hjärt-Lungfonden i samarbete med Årefjällsloppet och Akuthjälpen.
SCAPIS är en världsunik forskningsstudie inom hjärta, kärl och lunga, som ger helt nya möjligheter för forskarna att hitta markörer som visar vem som löper stor risk att drabbas av sjukdom. Genom studien vill forskarna också ta reda på hur vården ska utveckla individanpassade och skräddarsydda behandlingar. Nu startar studien vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Varje år drabbas cirka 4400 personer i Stockholms län av hjärtinfarkt. I dag har vi en så välfungerande akutvård att det i de flesta fall går bra. Men många vet inte att hjärtinfarkt är ett tecken på hjärtsjukdom. Med forskningens hjälp kan vi hitta de som riskerar att få en hjärtinfarkt innan sjukdomen slår till. Den som ändå drabbas kan få hjälp så att risken för en ny infarkt minskar betydligt.
Ny forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden visar att fler njursjuka som haft hjärtinfarkt bör behandlas med blodförtunnande läkemedel. Med utökad behandling kan fler slippa att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke. Den nya studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association.
Nästan två tredjedelar, 63 procent, av de som dör av hjärtinfarkt avlider innan de kommer till sjukhus, visar nya beräkningar från Hjärt-Lungfonden. Mer forskning behövs för att veta vilka som löper störst risk att drabbas, och fler skulle överleva hjärtinfarkten om de fick vård snabbare.
Öhman rekordsamlar till barnhjärtforskning Idag på Alla hjärtans dag överlämnar Öhman två miljoner kronor till Hjärt-Lungfonden. Pengarna går till forskning i barns hjärtsjukdom och det är aktiefonden Öhman Hjärt-Lungfond som har inbringat det rekordstora beloppet.
Hjärt-Lungfonden 110-årsjubilerar med ett upprop kring starten av världens största hjärt- lungstudie, SCAPIS. En rad nya reklamfilmer har tagits fram, där 28 kända personer berättar om forskningsstudien. Budskapet är att forskarnas arbete tack vare Sveriges alla givare leder till många livsavgörande genombrott i hjärtforskningen.
För barn som föds med svåra hjärtfel kan en diagnos redan under fosterstadiet vara livsavgörande. Inte minst på orter med långa avstånd till specialistkompetens. Svensk forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden visar att det finns goda möjligheter att redan inom några år förbättra överlevnaden hos barn med sådana hjärtfel.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 22 januari lyfter en rad hjärtläkare och forskare ett varningens finger för att Riksrevisionen i en rapport före jul flaggade för framtida minskade satsningar på Sveriges kvalitetsregister. Forska!Sverige och Hjärt-Lungfonden delar i högsta grad den oron, som vi befarar kan leda till att utvecklingen av svensk sjukvård stagnerar.
Idag har Hjärt-Lungfonden utbildat elva politiker från oppositionen i Stockholms läns landsting i hjärt-lungräddning. I slutet av november utbildade Hjärt-Lungfonden tretton politiker från den styrande majoriteten. Utbildningen är en del i kampanjen Hjärtsäkra Sverige som har målet att fler ska överleva plötsligt hjärtstopp.
Med ett enkelt blodprov ska det gå att avgöra vem som riskerar att drabbas av sjukdom i hjärta, kärl eller lungor. Det är ett av målen när SCAPIS, Sveriges hittills största befolkningsstudie på området, startar i Göteborg. 30 000 personer i hela landet ska undersökas i studien som drivs av Hjärt-Lungfonden i samarbete med universitetssjukhusen.
