Att fortsätta att ta sina hjärtläkemedel efter en kranskärlsoperation kan vara skillnaden mellan liv och död. Det visar en ny svensk registerstudie som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden som presenteras vid en Hotline Session under hjärtkongressen ESC i Paris i dag, tisdag.
Flera av de vanligaste behandlingsmetoderna vid hjärtinfarkt ökar risken för allvarliga blödningar. Samtidigt har dödlighet och återinsjuknande minskat betydligt mer varför nettoeffekten är gynnsam. Det visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden, som i dag publiceras i European Heart Journal. Nu försöker forskarna hitta sätt att utveckla metoderna så att ännu fler liv kan räddas.
Livräddande insatser har avgörande betydelse vid plötsligt hjärtstopp, som drabbar uppemot 10 000 svenskar varje år. Nu visar forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden att överlevnaden har ökat sedan HLR (hjärt-lungräddning) med enbart bröstkompressioner vid plötsligt hjärtstopp för dem som inte har utbildats i hjärt-lungräddning införts i de europeiska riktlinjerna.
Andelen dödsfall efter hjärtinfarkt har trots adekvat behandling inte minskat under de senaste åren, visar en svensk registeranalys. Nu visar forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden att man genom att blockera ett protein under den inflammatoriska processen kan minska hjärtskadan efter en infarkt. På sikt kan fyndet leda till en helt ny typ av behandling som kan förbättra prognosen.
Om svenskarna skulle äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer kan 5 000 dödsfall i hjärtinfarkt och stroke undvikas varje år – men en ny Sifoundersökning visar att bara fyra av tio känner till hur mycket grönsaker och frukt vi bör äta enligt rekommendationerna.
Gåtan om varför hundratusentals icke-rökande svenskar drabbas av KOL kan vara närmare en lösning. En svensk studie, som i dag presenteras i Hjärt-Lungfondens Lungrapport, visar att för tidigt födda har en tydligt ökad risk att drabbas av KOL. Närmare 30 procent av de studiedeltagare som föddes med skador på lungorna hade tecken på KOL redan i 20-årsåldern.
I dag delar Prins Daniel ut Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag, 15 miljoner kronor, till lungforskaren Åsa Wheelock. Genom att studera lungor på molekylär nivå hoppas hon kunna dela in KOL-patienter i underkategorier, vilket i förlängningen kan leda till bättre behandling för de 400 000 - 700 000 svenskar som lever med KOL.
Stroke är en av våra vanligaste dödsorsaker med ungefär 7 000 döda per år. Nu visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden att bara var fjärde svensk, 27 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.
Det finns en koppling mellan sömnsvårigheter (insomni) och dålig kondition, vilket i sin tur ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny forskningsstudie med stöd av Hjärt-Lungfonden, som nu lyfter möjligheten att kunna förebygga sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt genom att upptäcka insomni i ett tidigt stadium.
Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation – det visar en ny forskningsstudie med stöd av Hjärt-Lungfonden. En nyopererad 60-åring som bor med en partner och har hög inkomst och utbildning lever i medianfallet fem år längre än motsvarande person med flera sociala riskfaktorer.
Idag släpps Pep-rapporten 2019, med resultatet av en av de mest heltäckande granskningarna av barn och ungas hälsa i Sverige. Undersökningen är unik genom att fler än 11 000 barn med deras vårdnadshavare deltagit, men även genom att den blir årligen återkommande.
Hjärt-Lungfonden finansierar idag nästan 100 forskningsprojekt med lungmedicinsk inriktning i hela landet. Onsdagen den 12 juni presenterar vi Lungrapporten 2019, som ger en heltäckande bild av hälsoläget inom lungsjukdomarna och forskningens utmaningar.
