Med hjälp av data från hjärtinfarktregistret Swedeheart har forskare vid Lunds universitet studerat associationen mellan människors rörelsemönster och incidensen av hjärtinfarkt under Covid-19 pandemin. Resultaten visar att social distansering är associerat med minskat insjuknande i hjärtinfarkt och att rörelsetrender i ett samhälle kan påverka vanliga akuta sjukdomstillstånd.
Personer som haft hjärtinfarkt och rehabtränar minskar avsevärt risken att drabbas av ännu en hjärtinfarkt, visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu behövs mer forskning om förebyggande åtgärder för hjärt-kärlsjukdom. Med bättre levnadsvanor skulle 1,6 miljoner svenskar som i dag lever med hjärt-kärlsjukdom kanske kunnat vara friska, enligt en beräkning av Hjärt-Lungfonden.
Hjärt-Lungfonden ser gärna att en annan tolkning än den som görs i utredningen vad det gäller standardiserade, neutrala tobaks- och nikotinproduktförpackningar. Standardiserade, neutrala förpackningar för tobaks- och nikotinprodukter bör införas i Sverige.
Den 19 november arrangerade Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och A Non Smoking Generation ett webinarium om kunskap och samband mellan snus, e-cigaretter och tobaksrökning.
Hjärt-Lungfonden välkomnar möjligheten att lämna synpunkter på personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Hjärtsvikt.
I korthet lyfter Hjärt-Lungfonden följande:
Tillgången till personal specialiserad inom hjärtsvikt samt dokumentation i register är av avgörande betydelse för rätt diagnos, behandling och överlevnad.
Tiden som behövs för att ställa rätt diagnos varierar. I det avseend
Av de svenskar som är äldre eller tillhör en riskgrupp kommer nästan tre av fyra, 71 procent, att träffa släkten mindre än vanligt eller inte alls i jul på grund av coronapandemin. Det visar en ny Sifoundersökning beställd av Hjärt-Lungfonden, som nu lyfter behovet av mer forskning för att skydda hjärt- och lungsjuka inför liknande pandemier i framtiden.
I 20 år har konstnären Lasse Åberg levt med pacemaker. Tack vare pacemakern och forskningen har han nyligen fyllt 80 år. Nu hjälper Lasse forskningen med sina litografier som han kallar för grafiska spratt eller visuella hyss till en ny gåvokalender för Hjärt-Lungfonden.
För ungefär 20 år sedan drabbades Lasse Åberg av hjärtflimmer. Han fick då en pacemaker inopererad och tar sedan dess medicin
Hjärt-Lungfonden välkomnar utredningen och förslag i syfte att öka förutsättningarna för staten att göra de insatser som mest effektivt bidrar till att målen med hälso- och sjukvården nås, dels till att öka förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens professioner att arbeta kunskapsbaserat.
Sveriges arbete för bättre kunskapsbaserad vård är av stor vikt för att minska dödlighet i hjärtkärlsjuk
En ny förvaringsmetod kan möjliggöra tredubblad förvaringstid för donatorhjärtan, från 4 till 12 timmar. Hjärtan som förvarats i den nya ”förvaringslådan” har nu för första gången transplanterats till behövande inom ramen för en klinisk prövning – med positiva resultat. Den kliniska prövningen har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Metoden kan bana väg för fler hjärttransplantationer.
Att utveckla en ny behandling som dämpar inflammationen och minskar skadan i hjärtat efter en hjärtinfarkt och som på sikt kan bidra till att färre hjärtinfarktpatienter utvecklar hjärtsvikt och dör. Det är förhoppningen med en pågående svensk forskningsstudie ledd av Alexandru Schiopu, docent i kardiologi vid Lunds Universitet, som idag har tagit emot Prins Daniels anslag för yngre lovande forska
Ålandskryssaren Viking Cinderella har som första fartyg på Östersjön klassats som en Hjärtsäker zon, enligt den standard som tagits fram av bland andra Hjärt-Lungfonden. Det innebär att Cinderellas medarbetare är utbildade i och regelbundet repeterar hjärt- och lungräddning med de hjärtstartare som finns ombord.
Riskgrupper för hjärt-kärlsjukdom kan löpa väsentligt större risk att drabbas av hjärtinfarkt om de får influensa. Det visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden, som nu uppmanar hjärt-kärlsjuka och äldre personer att vaccinera sig inför influensasäsongen – både för att minska risken att dö i förtid och för att inte belasta sjukvården i coronatider.
