Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • AI kan förutse död och hjärtsvikt efter hjärtinfarkt

    Omkring 25 000 svenskar drabbas varje år av hjärtinfarkt och ungefär en fjärdedel av dem dör eller utvecklar hjärtsvikt, som är ett allvarligt och livshotande tillstånd. Ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att det går att förutsäga dödsfall och insjuknande i hjärtsvikt efter hjärtinfarkt med hjälp av artificiell intelligens (AI). Upptäckten kan användas för att förbättra hjärtvården.

  • LloydsApotek och Hjärt-Lungfonden tillsammans för ett friskare Sverige

    Miljontals människor lever med hjärt- och lungsjukdomar i Sverige. Hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och andra sunda levnadsvanor kan förebygga sjukdom. Rätt information och mer insamlade medel till forskningen är helt avgörande för framtiden. Därför har LloydsApotek och Hjärt-Lungfonden påbörjat ett samarbete.
    - Mer än hälften av alla hjärtinfarkter som inträffar i Sverige kan kopplas till

  • Stress och oro bakom ökat antal hjärtinfarkter under julen

    Varje år dör över 5 000 svenskar av hjärtinfarkt i Sverige och hjärtat är extra utsatt på julafton, då antalet hjärtinfarkter ökar med närmare 40 procent. Nu pekar en ny studie ut stress och oro som viktiga orsaker. Samtidigt visar en Sifoundersökning som Hjärt-Lungfonden har beställt att många har känt sig mindre stressade inför julen under pandemin.

  • Ökande geografiska skillnader i risken att drabbas av hjärtinfarkt

    Risken att drabbas av hjärtinfarkt är nästan dubbelt så stor i Norrbotten som i Stockholm – och skillnaderna mellan länen ökar. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer resurser till forskningen för att förstå och jämna ut de regionala olikheterna.

  • Högt blodtryck farligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom

    Mellan 2 och 3 miljoner människor i Sverige lever med högt blodtryck enligt en sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Ny forskning i Uppsala visar nu att förhöjda blodtrycksvärden dessutom är den allvarligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom.

  • Maxi Svensson utsedd till Årets konstnär av Hjärt-Lungfonden

    Endast 16 år gammal har Maxi Svensson redan fått stor uppmärksamhet för sina konstverk. Nu har Hjärt-Lungfonden valt ut den begåvade unga konstnären att bli Årets konstnär till 2022-års Gåvokalender. Maxi har en personlig koppling till hjärtsjukdom eftersom hans farfar lever med pacemaker. Nu bidrar Maxi med sin konst till Hjärt-Lungfondens nya gåvokalender. - Min farfar fick problem med hjärtru

  • Ny ordförande till Hjärt-Lungfondens forskningsråd

    Hjärt-Lungfondens styrelse har utsett professor och överläkare John Pernow till ny ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Hans uppdrag blir bland annat att leda arbetet med att bedöma och rekommendera för styrelsen vilka forskningsprojekt som ska tilldelas anslag.

  • Inför Världs-KOL-dagen 17 november: Många lever med KOL – men saknar diagnos

    Mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige beräknas leva med lungsjukdomen KOL. Mörkertalet är stort då många lever med KOL utan att ha fått diagnos. 2 839 personer dog av KOL i Sverige 2020 och runt 3 000 personer har avlidit årligen det senaste decenniet. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden.
    - Endast cirka en av tre som lever med KOL är diagnosticerad. Vilket innebär att de

  • Inför Världsdiabetesdagen: Registrering av långtidsblodsocker ska hjälpa fler med diabetes

    Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med diabetes idag, varav ungefär nio av tio med typ 2-diabetes. Många bär på sjukdomen utan att veta om det. För att bättre kunna identifiera, behandla och följa upp patienter med oupptäckt diabetes, har det svenska kvalitetsregistret Swedeheart börjat registrera halten av HbA1c, eller långtidssocker, i blodet på alla hjärtinfarktpatienter.

  • Välkomnande av plan för genomförande av regeringsuppdraget om hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion

    I slutet av september lämnade Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten den första delredovinsingen av uppdraget om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion (S2021/03523). 
    Det finns idag stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen, både vad gäller levnadsvanor och insjuknande i de stora folksjukdomarna. I februari 2021 lanserade Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden initiati

  • Hjärt-Lungfonden lyfter World stroke day

    29 oktober är det World stroke day. En dag då Hjärt-Lungfonden vill uppmana till att använda sig av AKUT-testet för att känna igen en stroke. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning i Sverige. Tiden till behandling är avgörande när någon drabbas av stroke. Trots det känner många inte till hur en stroke yttrar sig idag.
    – Vid stroke är tiden extremt dyrbar och

  • Ny studie: Viktuppgång i tonåren ger större risk för dödlig hjärtinfarkt

    En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Det visar ny svensk forskning som finansierats av Hjärt-Lungfonden. Resultatet sätter fingret på betydelsen av förebyggande åtgärder redan i barndomen.

  • Få överlever plötsligt hjärtstopp

    Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärt-lungräddning initieras i cirka 6 000 av dessa fall. Av dessa överlevde endast 592 personer under 2020. En andel som legat stabilt under de senaste åren. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden och Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.
    – Det vi vet är att hjärt-lungräddning och snabb tillg

  • Hjärt-kärlsjuka har fått ytterligare 14 år tack vare forskningen

    Idag publicerar Hjärt-Lungfonden nya siffror för hur forskningen har bidragit till att rädda liv och ge fler levnadsår till dem som insjuknar i hjärt-kärlsjukdom. Enligt beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, kan en person i 65-69 årsåldern och som 1980 skulle ha dött i en hjärtinfarkt, förvänta sig omkring 14 extra levnadsår.

  • Mer än 1 000 löpare för forskningen

    26 september genomförs motionsloppet – Vi springer för forskningen, i samarbete med Fitbit. Över 1 250 personer deltar i det digitala loppet där alla intäkter går till Hjärt-Lungfonden. Alla kan vara med och gå eller springa, och väljer själv mellan sträckorna 2,5 km, 5 km eller 10 km.
    – Vi är glada att så många vill vara med och bidra till den livsviktiga forskningen. Det är första året som vi

  • WHO lanserar nya riktlinjer för luftföroreningar

    Igår lanserade Världshälsoorganisationen (WHO) nya riktlinjerna för luftföroreningar. Uppdateringen sker i ljuset av det aktuella kunskapsläget och de forskningsframsteg som gjorts sedan den sista versionen av riktlinjerna från 2005. Forskningen visar tydligt att luftföroreningar är farligare än vad man tidigare trott och att även låga koncentrationer påverkar hälsan. WHO klassar luftföroreningar

  • Många underskattar sin risk för hjärt-kärlsjukdom

    Svenskarna blir allt mer stillasittande och motionerar allt mindre. Samtidigt lever två miljoner svenskar med hjärt-kärlsjukdom, vilket är den främsta dödsorsaken i Sverige. Ändå underskattar en av tre sin risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie baserad på databasen SCAPIS med stöd från Hjärt-Lungfonden.
    - Våra levnadsvanor har förändrats och stillasittandet ökat, därför

  • Fyra av tio svenskar i övre medelåldern har plack i kärlen

    Den första vetenskapliga publikationen från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning, befolkningsstudien SCAPIS, visar att fyra av tio svenskar mellan 50 och 64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl. Studien är ett viktigt bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt.

  • Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare 2021: Forskning om högintensiv intervallträning förväntas ge KOL-drabbade bättre livskvalitet

    Årets mottagare av Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare är André Nyberg, docent i fysioterapi vid Umeå universitet. Den 37 år unga forskaren från Nordmaling tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sin forskning om högintensiv intervallträning som behandling vid lungsjukdomen KOL. Den innovativa studien bedöms kunna ge de drabbade ett både friskare och längre liv.

  • Hjärt-Lungfonden lämnar remissvar om hårdare regler för nya nikotinprodukter

    Hjärt-Lungfonden lämnar remissvar om hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22). Hjärt-Lungfonden välkomnar utredningen (SOU 2021:22) och håller med om allt i dess mening. Hjärt-Lungfonden tackar för utredningen, dess omfattningen och dess djuplodande innehåll. Hjärt-Lungfonden saknar dock ett par åtgärder som vi ser som helt avgörande för att stoppa nyrekryteringen av unga nikotinister

Visa mer