År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.
Idag publicerar Hjärt-Lungfonden nya siffror för hur forskningen har bidragit till att rädda liv och ge fler levnadsår till dem som insjuknar i hjärt-kärlsjukdom. Enligt beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, kan en person i 65-69 årsåldern och som 1980 skulle ha dött i en hjärtinfarkt, förvänta sig omkring 14 extra levnadsår.
Över hälften av förekomsten av kranskärlsjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp och en tredjedel av förekomsten av stroke i åldrarna 25 till 84 år i Sverige kan kopplas till levnadsvanor, visar en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som Hjärt-Lungfonden har beställt.
Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. På ett år uppgår kostnaden för samhället till hela 60,2 miljarder kronor – motsvarande närmare 6 000 kronor per invånare i Sverige. Det visar en ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Idag publicerar Hjärt-Lungfonden en rapport som summerar kunskapsläget och pågående forskning om covid-19 kopplat till hjärt- och lungsjukdomarna. Rapporten diskuterar också pandemins påverkan på hur många som har drabbats av sjukdomar i hjärta och lungor samt på vården av dessa sjukdomar. Även resultaten från en enkät till forskare med pågående anslag från Hjärt-Lungfonden om pandemins effekter p
Kostnaden för svenskarnas dåliga matvanor beräknas till 53 miljarder kronor under ett år. Det visar en ny analys i Hjärtrapporten 2019 som Hjärt-Lungfonden släpper i dag. Nu efterfrågar Hjärt-Lungfonden en nationell handlingsplan för att förbättra svenskarnas matvanor.
Hjärt-Lungfonden finansierar idag nästan 100 forskningsprojekt med lungmedicinsk inriktning i hela landet. Onsdagen den 12 juni presenterar vi Lungrapporten 2019, som ger en heltäckande bild av hälsoläget inom lungsjukdomarna och forskningens utmaningar.
I dag lanserar Hjärt-Lungfonden Hjärtrapporten 2017 som sammanställer hjärthälsoläget och forskningens framsteg och utmaningar i Sverige. Antalet döda i hjärt-kärlsjukdom har minskat med nästan 7 000 personer per år under de senaste tio åren. Samtidigt leder vår livsstil till att riskfaktorer som fetma och stillasittande ökar kraftigt.
Det finns stora socioekonomiska skillnader vid astmasjukdom – svenskar som befinner sig i ekonomisk kris löper 60 procent större risk att insjukna än höginkomsttagare. Samtidigt är risken att dö i astma upp till tio gånger större i glesbygden. Det visar siffror från Hjärt-Lungfondens nya Lungrapport, som lanseras den 16 maj.
Kvinnor drabbas allt värre av lungsjukdomen KOL. På 20 år har dödligheten i KOL bland kvinnor mer än fördubblats i Sverige, enligt Hjärt-Lungfondens nya Lungrapport som lanseras i dag. Nu krävs nya satsningar på forskning för att hjälpa landets 1,9 miljoner lungsjuka.
Den gåtfulla lungsjukdomen sarkoidos, som årligen leder till att ett 30-tal svenskar dör, är betydligt vanligare i Västerbotten än i resten av landet – det visar en studie som presenteras i Hjärt-Lungfondens nya Lungrapport. Nu arbetar forskarna för att lista ut varför.
Hjärtpatienter med oupptäckt sockerstörning löper betydligt större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke, visar en ny forskningsstudie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Ett enkelt sockertest kan identifiera riskindivider – men det genomförs bara på vissa sjukhus i landet.
En av fem svenskar har högt blodtryck och mest markant är ökningen hos personer över 65 år, visar Hjärtrapporten 2016 som i dag ges ut för tionde året i rad. Högt blodtryck orsakar allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, och är den största riskfaktorn för död.
Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, trots att allt färre dör i hjärtinfarkt. Det visar ny statistik som presenteras i Hjärt-Lungfondens kommande Hjärtrapport. En viktig orsak till den minskade dödligheten är att hjärtforskningen har lett till bättre behandlingsmetoder.
Högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärt-och kärlsjukdom. Men många som har för högt blodtryck vet inte om det. Nu visar ny forskning att man kan förhindra till exempel stroke genom att ge blodtryckssänkande behandling till fler än man gör i dag.
Personer med stabil kärlkramp som genomgår en ballongvidgning av hjärtats kranskärl kan gå hem så tidigt som sex timmar efter ingreppet. Det visar en studie gjord vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien uppmärksammas i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport som publiceras den 5 oktober.
Varje år drabbas ungefär 30 000 personer av stroke i Sverige. En stor andel av dem får svåra funktionsnedsättningar som förlamningar eller talsvårigheter. Stroke vänder drastiskt upp och ner på livet för både den drabbade och för anhöriga. Men nu finns det nytt hopp för den som drabbas av svår stroke.
Nästan var femte person med den allvarligare typen av hjärtinfarkt som tar sig till sjukhuset gör det på annat sätt än i ambulans – i egen bil, i taxi eller till och med till fots. Det innebär att många riskerar att få vård senare än om de hade tagit ambulans. Forskning visar även att risken för att dö i hjärtinfarkten ökar påtagligt om man inte ringer ambulans.
Allt fler unga drabbas av hjärtsvikt, kärlförändringar i handleden är en riskmarkör för hjärt-kärlsjukdomar och SCAPIS-studien har startat och börjat leverera resultat. I Hjärtrapporten 2014, som presenteras i dag för åttonde året i rad, lyfter Hjärt-Lungfonden fram de viktigaste forskningsresultaten från året som gått.
Det är stora skillnader i svensk hjärtvård beroende på var i landet man bor. Med några få dagar kvar till valet presenterar Hjärt-Lungfonden årets kvalitetsindex i samarbete med kvalitetsregistret Swedeheart. Poängen varierar kraftigt från 1,0 till 8,5 poäng. Kvalitetsindex ingår i Hjärtrapporten 2014 som Hjärt-Lungfonden ger ut för åttonde året i rad.
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se
