Vad påverkar längdskidåkare till att betala spåravgifter?

Vad får människor att betala för något de kanske inte måste? Ny forskning från Högskolan Dalarna visar hur sociala normer, ny teknik och tydlig kommunikation kan säkra finansiering av leder – utan att kompromissa med allemansrätten.

När längdskidanläggningarna nu öppnar för säsongen väcks också frågan: Hur får vi besökare att inte åka snålskjuts på andra utan istället bidra och betala för spårens preparering? Vid Högskolan Dalarna har forskare undersökt vad som faktiskt påverkar människors vilja att betala spåravgifter vid våra etablerade skidanläggningar, och hur vi kan säkra finansieringen av leder för friluftsturism – utan att hota allemansrätten.

Forskningsprojektet genomförs under Centrum för besöksnäringsforskning (CETLER) vid Högskolan Dalarna och finansierat av KK-stiftelsen. Det bedrivs i samarbete med destinationer som Kläppen, Orsa Grönklitt och SkiStar Sälen. Syftet är att förstå hur vi långsiktigt kan finansiera friluftsturism, utan att kompromissa med allemansrätten.

– Vi ser att viljan att betala ofta handlar mer om upplevd rättvisa, gemenskap och förtroende än om regler. Det handlar om sociala normer, säger Tobias Heldt, professor i turismvetenskap och projektledare.

Skidåkare betalar hellre om pengarna känns meningsfulla

En del av projektet är studierna inom Jana Brehmers licentiatavhandling, där enkäter och intervjuer visar att många skidåkare väljer att betala spåravgifter, trots att det i vissa fall saknas tydliga regler kring vad som gäller. Avgiften ses som en service, inte som betalning för tillträde till naturen.

– Personlig kontakt med spårpersonal, synlig förbättring av lederna och tydlig kommunikation om vad pengarna går till är avgörande faktorer, säger Jana Brehmer, doktorand vid CETLER.

Resultat som branschen kan använda direkt

Insikterna från forskningen är direkt användbara för turistdestinationer, kommuner och företag inom outdoor-sektorn:

• Kommunicera att avgiften gäller service – inte naturen.
• Skapa möten mellan personal och besökare.
• Bygg sociala normer genom transparens och delaktighet.

Resultaten ger direkt stöd till destinationer, kommuner och företag som vill utveckla hållbara modeller för spåravgifter, särskilt i början av vintersäsongen.

– Det finns en oro kring privatisering av naturen, men vi ser att rätt kommunikation kan öka förståelsen för varför finansiering behövs. Det handlar om att möjliggöra tillgång för alla men samtidigt erbjuda en produkt av hög kvalité, även i framtiden, säger Tobias Heldt.

Kontaktpersoner:
Tobias Heldt, professor i turismvetenskap och ledare för Centrum för besöksnäringsforskning (CETLER), Högskolan Dalarna
E-post: the@du.se
Telefon: 023-77 87 32

Jana Behmer, doktorand i turismvetenskap vid Centrum för besöksnäringsforskning (CETLER) och Mittuniversitetet i Östersund.
E-post: jbm@du.se
Telefon: 023-77 80 81