Klimatförändringar utgör ett växande hot mot folkhälsan och ställer nya krav på hälso- och sjukvården. En ny kunskapsöversikt, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet, visar att vården behöver anpassas för att hantera extrema väderhändelser, förändrade sjukdomsmönster och ökade luftföroreningar.
Forskning och innovation spelar en avgörande roll i omställningen till ett mer hållbart energisystem. Vid Högskolan Dalarna är professor André Augusto en av de forskare som driver utvecklingen framåt inom solenergi och hållbara byggnader. André är också en av professorerna som kommer att installeras på Högskolan Dalarnas akademiska högtid i mars.
Hur vanligt är ensamhet bland äldre personer och vilka faktorer påverkar risken att drabbas? Professor Lena Dahlberg forskar om ensamhet bland äldre personer, med fokus på dess förekomst, riskfaktorer och konsekvenser. Den 21 mars installeras hon som professor i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.
Hur skapas och förstås elevers olikheter i skolan? En ny avhandling av Therese Friberg, speciallärare i Falu kommun, belyser hur begrepp som ”svaga” och ”starka” elever påverkar både elevernas självbild och deras roll i skolans värld. Studien ger en djupare förståelse för hur dessa beskrivningar formar skolans arbetssätt och elevers möjligheter.
Vid Högskolan Dalarnas akademiska högtid 2025 kommer Anette Bagger att installeras som professor i pedagogiskt arbete. Med en passion för inkludering och likvärdighet arbetar hon för att skapa hållbara forskningsmiljöer och stärka kopplingen mellan utbildning och forskning.
Energimyndigheten har tilldelat Högskolan Dalarna 7,1 miljoner kronor till två forskningsprojekt om energipositiva stadsdelar (PED) och klimatneutrala städer.
Rasism inom hälso- och sjukvården är ett allvarligt hinder för jämlik vård och hälsa. Nu startar forskare en studie för att synliggöra detta problem inom mödra- och förlossningsvården.
Högskolan Dalarna har under 40 år varit en ledande aktör inom forskning och utbildning inom hållbar energi, med särskilt fokus på solenergi och dess tillämpningar. Forskningen har bidragit till utvecklingen av innovativa energilösningar och utbildat nästa generation av energiforskare och ingenjörer.
Högskolan Dalarna har fått stort genomslag i Vetenskapsrådets beslut om två projektbidrag i utlysningen humaniora och samhällsvetenskap.
Klassrumsmiljöns betydelse för lärares undervisning undersöks i en ny avhandling vid Högskolan Dalarna. Forskningen visar att den fysiska miljön spelar en central roll för lärarnas möjligheter att bedriva sin planerade undervisning.
En ny avhandling vid Högskolan Dalarna undersöker hur elever i årskurs nio ser på kontroversiella frågor i skolan och hur de hanteras i klassrummet. Studien visar på en klyfta mellan vad eleverna vill diskutera och lärarnas benägenhet att ta upp svåra ämnen.
Högskolan Dalarna lanserar ett projekt för att stärka innovation inom solenergi och batteriteknik, med stöd från ERUF Norra Mellansverige, Region Dalarna och högskolan själv. En ny laboratoriemiljö ska byggas för att stödja företag i utvecklingen av hållbara produkter. Projektet förväntas främja internationella forskningssamarbeten och stärka regionens roll inom smarta energisystem.
Maria Wallas avhandling undersöker hur bedömning och matematikundervisning vid skolstart kan främjas för att uppnå likvärdighet. Studien visar att svenska bedömningsmaterial skiljer sig från internationella, och betonar att förståelsen av likvärdighet kan variera, vilket påverkar hur bedömning och undervisning utformas. Wallas forskning vill stödja lärare i att skapa en rättvis undervisning.
Jennie Silverplats har i sin avhandling undersökt sjukvårdspersonalens kompetens i hjärt-lungräddning (HLR) och följsamhet till initiala riktlinjer på sjukhus. Hon betonar behovet av mer frekvent träning och förbättrad följsamhet, särskilt på vårdavdelningar där brister är mest påtagliga. Hennes forskning visar att snabba initiala åtgärder är avgörande för patienters överlevnad vid hjärtstopp.
Paria Sadeghian presenterar i sin avhandling nya metoder för att analysera mänsklig rörlighet och transportsätt med hjälp av GPS-data och maskininlärning. Hon modeller som förbättrar precisionen för att identifiera transportsätt. Hennes forskning har potential att förbättra stadsplanering och transportstrategier, med tillämpningar inom realtids trafikstyrning och hållbara kollektivtrafiktjänster.
Ny forskning av Roxan Saleh vid Högskolan Dalarna undersöker vägmärkens livslängd och synlighet genom maskininlärning. Studien analyserar hur retroreflektion och färg försämras över tid, med data från Sverige, Kroatien och Danmark. Resultaten kan förbättra trafiksäkerheten och underhållsstrategier, och möjliggöra effektivare underhåll av vägmärken, vilket bidrar till säkrare vägar.
Ett forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna, finansierat med fem miljoner kronor, ska kartlägga sjuksköterskors arbetsmiljö och välbefinnande för att främja ett hållbart yrkesliv. Projektet, lett av docent Ann Rudman, syftar till att identifiera kritiska friskfaktorer som påverkar arbetstillfredsställelse, engagemang och hälsa.
Forskning visar att ofrivillig ensamhet ökar bland äldre som vårdar sin partner, vilket särskilt drabbar kvinnliga omsorgsgivare. Ensamheten ökar risken för depression och självmordstankar. Forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze betonar behovet av riktade stödinsatser och politiska åtgärder för att lindra bördan för partnervårdare och förbättra deras välbefinnande.
Forskare vid Högskolan Dalarna ska undersöka svensk ulls hållbarhet genom att analysera dess värdekedja från sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. Fokus ligger på ull från Dalarna, och projektet, som finansieras av Vinnova och Region Dalarna, syftar till att återuppliva kunskap om svensk ullproduktion. Resultaten kan påverka framtida kommersialisering och användning av svensk ull.
Marcus Falk Johanssons avhandling undersöker hur personer som vårdar en partner med demenssjukdom mår och vilka utmaningar de står inför. Genom nationella undersökningar och djupgående intervjuer belyser forskningen hur ensamhet, känslor av fångenskap och relationens dynamik påverkar deras livssituation. Resultaten är viktiga för att förbättra stödet för anhörigvårdare och utveckla äldreomsorgen.