Gå direkt till innehåll

Kategorier: forskning

  • När ambitioner möter verkligheten i kommunal planering

    Inom forskarskolan Future-Proof Cities kombinerar doktorander forskning med arbete i kommuner och organisationer. Ett exempel är Sara Svensson, som i sin avhandling studerat hur den kommunala samhällsplanerarens roll formas i praktiken.

    Person ler sitter inomhus håller bok
  • Rekordmånga studenter vid Högskolan Dalarna

    Högskolan Dalarna fortsätter att växa. Under 2025 hade lärosätet fler studenter än någonsin tidigare och ett rekordhögt antal examina. Samtidigt är ekonomin i balans och forskningen står stark.

    Högskolan Dalarnas campus i Falun
  • Vad påverkar längdskidåkare till att betala spåravgifter?

    Vad får människor att betala för något de kanske inte måste? Ny forskning från Högskolan Dalarna visar hur sociala normer, ny teknik och tydlig kommunikation kan säkra finansiering av leder – utan att kompromissa med allemansrätten.

    Längskidor vinter snö utomhus
  • Fysioterapin stärks vid Högskolan Dalarna - forskning och utbildning i fokus

    Hur lär vi oss röra oss effektivt, hur uppstår belastningsskador – och hur kan träning och behandling bäst förebygga och rehabilitera? Det är frågor som står i centrum för den forskning som nu förstärks vid Högskolan Dalarna genom tillsättningen av en ny professor i fysioterapi.

    Porträttbild av Wim Grooten, professor vid Högskolan Dalarna.
  • Lärares överväganden om elevers inflytande i klassrummet

    Hur kan lärare låta elever vara med och påverka, men ändå hålla ordning och trygghet i klassrummet? I sin avhandling vid Högskolan Dalarna har Anna Henriksson Persson undersökt hur lärare i årskurs 4–6 resonerar om elevers inflytande som en del av skolans demokratiska uppdrag.

    Undervisning skola elever lärare.
  • Över tio miljoner till forskning inom utbildningsvetenskap

    Vetenskapsrådet har beslutat att bevilja drygt 10 miljoner kronor till två forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna inom utbildningsvetenskap. Projekten handlar om hur skolans resurser påverkar elever med och utan adhd samt om hur kön och ämneskunskap formade de tidiga lärarutbildningarna i Sverige.

    Klassrum skola inomhus elever lärare stolar bord.
  • Träningsappar ökar pressen på unga idrottare

    Var fjärde elev på idrottsgymnasier känner stress kopplad till användning av tekniska hjälpmedel som pulsklockor och träningsappar. Det visar en ny rapport framtagen av forskare vid Högskolan Dalarna på uppdrag av Riksidrottsförbundet.

  • När barn berättar om våld behöver deras röster tas på allvar

    När barn berättar om våld i hemmet är det långt ifrån självklart att deras erfarenheter leder till skydd eller stöd. I sin doktorsavhandling vid Högskolan Dalarna visar Sara Quarles van Ufford, socionom och jurist, att barns röster ofta marginaliseras i socialtjänstens utredningar.

    Porträttbild.
  • Stärkt känsla av sammanhang ökar välbefinnandet i förskolan

    Vad får förskolepersonal att trivas och må bra i sitt viktiga arbete, även i mötet med barn i behov av särskilt stöd? Veronica Semelius Granevalds avhandling vid Högskolan Dalarna visar att en stark känsla av sammanhang har stor betydelse för välbefinnandet.

    Porträttfoto person långt vågit hår glasögon scarf svart klänning står innomhus ler
  • Elevers inflytande i klassrummet kräver mer än delaktighet

    Ungdomar lever i ett ständigt bildflöde där de aktivt skapar, delar och tolkar visuella uttryck. Dessa formar deras självbild och världsuppfattning. Trots detta visar forskning att elevers erfarenheter och inflytande ges begränsat utrymme i bildundervisningen.

    Person långt lockigt hår glasögon står inomhus håller bok.
  • Digitala lösningar kan ge äldre bättre stöd i bostadsval

    Att hitta rätt boende är en av de svåraste frågor äldre personer ställs inför. En ny studie vid Högskolan Dalarna visar hur digitala verktyg kan hjälpa äldre att planera sitt boende i tid – innan en kris uppstår.

  • Smärta efter hjärtinfarkt – lika farligt som rökning visar ny studie

    Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk för död, i nivå med effekterna av rökning och diabetes. Det visar en ny studie med närmare 100 000 patienter, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

    Man hjärta hälsa
Visa mer