Skriftliga och muntliga prov hör till skolans rutiner. Men hur ska lärarna bedöma en ljudberättelse eller ett filmklipp som en elev åstadkommit? I sitt forskningsprojekt begav sig Petra Magnusson till en högstadieskola för att tillsammans med lärarna ta tempen på multimodaliteten i klassrummet.
Lugnet, naturen och bykänslan – det är några av de ord som kommuninvånarna själva förknippar med Östra Göinge. Men forskarna från högskolan Kristianstad kan också skönja stolthet och framtidstro när de hjälpt dem som bor och verkar i bygden att utforska sitt eget gröna hjärta.
Varma händer behövs inom demensvården, men också ny teknik som kan stötta och underlätta i vardagen. I projektet DIDEC har nya digitala verktyg testats på ett äldreboende i Perstorp, under överinseende av forskare från Högskolan Kristianstad.
Hur räddar man en sjö från att växa igen? Och varifrån får man resurserna för att hindra det? Det frågade sig en grupp studenter på Landskapsvetarprogrammet under delkursen Styrmedel i landskapet. Sjön som ska räddas ligger i Östra Göinge kommun och Tydinge Kallsjöns fiskevårdsområde, och det var också därifrån uppdraget kom ifrån. stödansökningar baserat på studenternas förslag.
Lågpresterande elever upplever att de främst erbjuds förenklade uppgifter som sänker förväntningarna istället för stödåtgärder som lyfter dem över gränsen till godkänt. Det visar en stor enkätstudie med 1 700 elever.
Hur pratar man om ämnen som oro, förväntningar och existentiella frågor med någon som är svårt sjuk? Hur gör man som närstående och vårdpersonal för att möta en svårt sjuk persons förväntningar? Ingela Beck forskar på dessa frågor och är i dag engagerad i projektet iLIVE – ett forskningsprojekt med syfte att förstå dessa frågor och förbättra den palliativa vården.
I en studie som publicerats i Scandinavian Journal of Caring Sciences visar doktoranden Anna Nivestam att förebyggande hembesök hos äldre personer kan främja hälsan genom en god dialog. Bland annat kan rätt råd och stöd skapa en känsla av kontroll och förbereda personen för framtida utmaningar.
Det är när vi utmanas som vi kan utvecklas. Men det är också då vi riskerar att känna oss otillräckliga, maktlösa och sårbara. Kanske letar vi efter problemet utanför oss själva. Ändå är det just i dessa ögonblick vi har chans att lära nytt och utvecklas. Nu har 14 författare från fyra olika lärosäten gått samman för att lotsa lärare genom problemen och se möjligheterna.
Hans två stora intressen är tekniken och människan. Som professor i informatik vid Högskolan Kristianstad kan Kari Rönkkö ägna sig åt båda på samma gång. ”Man kan helt enkelt inte förstå artificiell intelligens utan att förstå människan.” Under 2020 har han gjort det genom plattformsprojektet AI-verktyg för digital design i samverkan med IT-företag i regionen.
Hur kan utomhusaktiviteter anpassas för att minimera risker förknippade med covid-19? Det frågade sig en forskare inför en kurs och såg snabbt kopplingar till den svenska pandemistrategin. Kollektiv riskhantering handlar om att bedöma konsekvenser åt båda håll och att hitta vägar att förbättra. Och precis som med pandemin kräver det tillit till våra medmänniskor – en för alla, alla för en.
Har vi varit ute mer i naturen under coronapandemin? Det är frågan som två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad ställde tidigare i höstas. I sitt examensarbete har de undersökt vilka naturvanor Kristianstad kommuns invånare har under pandemin genom en digital enkätundersökning. Nu har de svaren: var tredje person anser att de är ute mer i naturen under pandemin än tidigare.
Kan en fyraåring verkligen ta till sig fysikaliska fenomen och kemiska processer? Forskarna från Högskolan Kristianstad har följt 150 pedagoger som undervisat i naturvetenskap på förskolan, och fått ta del av de magiska stunder då bitarna plötsligt faller på plats.