Gå direkt till innehåll
Tom Beery under Högskolan Kristianstads "fjällkurs".
Tom Beery under Högskolan Kristianstads "fjällkurs".

Nyhet -

Forskning visar att fjällvandring kan öka respekten för naturen

Kan en 11 mil lång fjällvandring locka nya besökare till den svenska fjällvärlden och vill de sedan återvända? I en studie visar forskarna Thomas Beery och Daniel Wolf-Watz att ett av Sveriges största fjällevent, Fjällräven Classic, kan ha den just den effekten.

− Vår studie visar att en klar majoritet av deltagarna gör sitt första besök i de svenska fjällen när de deltar i vandringen. Och hela 86 procent svarar att det är sannolikt att de kommer att återvända och att evenemanget bidrar till detta. Man kan gott säga att Fjällräven Classic fungerar som en introduktion till området och att dess deltagare får smak för den typen av upplevelser, säger Daniel Wolf-Watz, forskare vid ETOUR på Mittuniversitetet.

Fjällräven Classic är ett vandringsevent som går från Nikkaluokta till Abisko i den nordliga fjällvärlden. Det är inte ovanligt att uppåt 2 000 vandrare deltar från över 40 olika nationer, vilket gör vandringen till ett av Sveriges största, årligen återkommande evenemang i de svenska fjällen.

I samband med arrangemanget 2017 genomfördes en studie av turismforskningsinstitutet ETOUR för att öka kunskapen om deltagarbaserade friluftsevenemang i fjällvärlden. Förutom en observation under själva evenemanget omfattar studien enkätsvar från 2 664 tidigare deltagare.

− Från våra observationer och erfarenheter visste vi att friluftsliv i fjällen har potential att locka vandrare utan någon större erfarenhet. Och att detta kan skapa utmaningar som kan påverka utomhusupplevelsen negativt. Det var därför intressant att se hur ett sådant här evenemang kan skapa trygghet och ge potentiellt positiva fjällupplevelser. Resultaten visade oss att deltagarna förknippar vandringen med lycka och frihet, berättar Thomas Beery, universitetslektor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Fjällräven Classic har lockat mer än 20 000 deltagare sedan starten 2005. Syftet var då som nu att inspirera svenskar att upptäcka sin egen fjällvärld genom en fjällvandring där man bär sin egen utrustning, sover i tält och lagar sin egen mat. Dygnet runt-bemannade kontrollstationer ungefär var tjugonde kilometer med bland annat sjukvårdspersonal gör att naturmötet upplevs tryggt och säkert.

– Nio av tio deltagare angav också att naturupplevelsen är den viktigaste behållningen. De vill uppleva naturen och Sveriges unika område. Nästan alla deltagare uppgav att de ser området som ett landskap värt att skydda och bevara, säger Thomas Beery.

Text: Ronney Wickzell och Fabian Rimfors
Foto: Magnus Helgstrand

STUDIEN: Upplevelser och effekter av fjällbaserade evenemang – en studie av Fjällräven Classic Sweden och dess deltagare

Ämnen

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Foto: Sandra Seitamaa/Unsplash

    Så ska asfaltsbarnen få utvecklande naturupplevelser i vardagen

    En del skolor ligger vackert belägna i storslagen lättillgänglig natur. Andra gör det inte, och hur gör man då för att skapa viktiga naturupplevelser i vardagen? Det ska fyra av Malmös kommunala fritidshem få lära sig tillsammans med forskare när Pildammsparken förvandlas till ett klassrum på tisdag. Naturupplevelser för barn är nämligen viktigt för såväl kognitiv som affektiv och fysisk utvecklin

  • Foto: Paul Hanaoka/Unsplash

    Bortkopplade från naturen – hur påverkar det oss och vår planet?

    Mänskligheten står inför enorma utmaningar. Krig, klimatkris, miljökatastrofer, massmigration … Socioekologiska utmaningar som måste lösas kollektivt, inte bara enskilt och individuellt, annars riskerar den värld och natur vi är beroende av för vår överlevnad att gå förlorad. Skulle dessa utmaningar ha blivit kriser om vi kände samhörighet med naturen? Hur påverkar detta oss och vår planet?

  • Foto: Pete Nowicki/Unsplash

    Kanotister ska utbildas i miljötänk

    Forskare har tillsammans med Svenska kanotförbundet tagit fram en utbildning med miljömässig hållbarhet i fokus. Utbildningen sjösattes under en helg i början av maj och kommer så småningom att bli tillgänglig för såväl kanotföreningar som friluftslivet.

  • Klippan Nammásj med sina 823 möh mitt i väldiga Rapadalen skapar en förtrollande vy och kontrast mot Sveriges näst högsta fjällmassiv i fonden, där Sarektjåkkås stortopp reser sig hela 2 089 meter. Foto: Johanna Grönroos

    Väglösa världsarvet lär oss läsa landskapet

    Varför står bergen där de står? Varför ser naturen ut som den gör? Och hur använder vi naturen för att lära ut till andra? Bästa svaren på dessa frågor finner vi i världsarvet Laponia. Landskapet öppnar sig som en bok, redo att läsas miljoner år bakåt i tiden men också i de flyktiga moln och samiska namn som korsar vår väg. Vi lär in och ut, hänförda av vyerna i vildmarken bortom vägarnas slut.

  • En ensam nästan kaläten fjällbjörk i solnedgången över Kisuris. Frostfjärilens eller fjällbjörkmätarens larver har frossat på grenverket. Foto: Magnus Redegard

    ​På kurs mot midnattssolens vidder

    Vad har hjortron, glaciärer och dödisgropar med Högskolan Kristianstad att göra? Och varför reser studenter runt halva jorden till vår fjällhöga nord och glädjerika sköna? Alla som har satt sin fot i Laponia och upplevt landskapet med sin sagolika natur bland tvåtusenmeterstoppar och forsande jokkar vet varför. Nu vet ett gäng studenter från också varför man beger sig till midnattssolens land.