Nu avslutas ett samarbetsprojekt mellan Svenska kanotförbundet och Mistra Sport & Outdoors. Syftet har varit att hitta sätt att bättre integrera miljöperspektiv i förbundets utbildningar, med förhoppningar om att öka kanotisters miljöengagemang. Thomas Beery, professor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad, ser hur projektets resultat skulle kunna användas inom fler områden i friluftslivet.
Forskare har tillsammans med Svenska kanotförbundet tagit fram en utbildning med miljömässig hållbarhet i fokus. Utbildningen sjösattes under en helg i början av maj och kommer så småningom att bli tillgänglig för såväl kanotföreningar som friluftslivet.
Hur kan det nyväckta intresset för friluftsliv under pandemin bibehållas och samtidigt utvecklas för att stärka landsbygden? Det ska en tvärvetenskaplig forskargrupp från Högaskolan Kristianstad titta närmare på under de tre kommande åren. Förhoppningen är att hitta användbara modeller inför framtida utmaningar och samhällsstörningar.
Hur kan friluftslivet och kopplingen till landskapet runt omkring dig påverkas av en mobilapp? Den frågan ställde sig landskapsvetarstudenten Daniel Hallberg när han praktiserade på Blekinge Arkipelag, biosfärområdet med kontor i Ronneby. Samtidigt fick han ta reda på vad det är som gör att vi skapar känslor för olika platser i landskapet.
Kan en 11 mil lång fjällvandring locka nya besökare till den svenska fjällvärlden och vill de sedan återvända? I en studie visar forskarna Thomas Beery och Daniel Wolf-Watz att ett av Sveriges största fjällevent, Fjällräven Classic, kan ha den just den effekten.
Hur kan utomhusaktiviteter anpassas för att minimera risker förknippade med covid-19? Det frågade sig en forskare inför en kurs och såg snabbt kopplingar till den svenska pandemistrategin. Kollektiv riskhantering handlar om att bedöma konsekvenser åt båda håll och att hitta vägar att förbättra. Och precis som med pandemin kräver det tillit till våra medmänniskor – en för alla, alla för en.
Har vi varit ute mer i naturen under coronapandemin? Det är frågan som två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad ställde tidigare i höstas. I sitt examensarbete har de undersökt vilka naturvanor Kristianstad kommuns invånare har under pandemin genom en digital enkätundersökning. Nu har de svaren: var tredje person anser att de är ute mer i naturen under pandemin än tidigare.
Hur har Covid-19-pandemin påverkat invånarnas naturvanor i Kristianstad kommun? Den frågan ställer sig två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad i sitt examensarbete och går därför ut med en enkät till alla kommunens myndiga medborgare. Nu söker de svaren som förhoppningsvis ska leda till minskad påverkan och bättre förberedelser för framtida nyttjande av naturen i kommunen.
I dagarna två var Kristianstad värd för Naturvårdsverkets Tankesmedja för friluftsliv. Hundratals deltagare strömmade in från hela landet men evenemanget lockade även engagerade studenter. Här berättar två av dem varför de medverkade och hjälpte till, med bland annat "naturvägledning i den brukade skogen" och "upplevelsepaddling".
Vad har hjortron, glaciärer och dödisgropar med Högskolan Kristianstad att göra? Och varför reser studenter runt halva jorden till vår fjällhöga nord och glädjerika sköna? Alla som har satt sin fot i Laponia och upplevt landskapet med sin sagolika natur bland tvåtusenmeterstoppar och forsande jokkar vet varför. Nu vet ett gäng studenter från också varför man beger sig till midnattssolens land.