Nyhet -
”Mellanrummet” viktigt för din återhämtning
Arbetslivet har förändrats drastiskt de senaste decennierna och att kunna återhämta mentalt sig från den stress dagens arbetsmiljö kan skapa har blivit viktigt. Därför tittar nu allt fler forskare på hur arbetsrelaterad stress och hälsa hänger ihop och vad som kan göras. Vid Högskolan Kristianstad har Pär Pettersson och Ulf Ericsson tittat närmare på ”mellanrummets” betydelse och publicerade nyligen sina rön i tidskriften Arbetsliv i omvandling.
Vad är ”mellanrummet” och varför är det så viktigt för vår återhämtning?
– Mellanrummen har potentialen att tillfälligt frigöra oss från den normativa strukturen. Det är ”rummen” som inte tillhör den formella organisationen. Då menar vi inte bara arbetsorganisationen, utan det kan också handla om familjen eller andra sammanhang. I mellanrummet vet ”ingen” var vi är, förklarar Ulf Ericsson, biträdande professor i arbetsvetenskap.
– Rummets betydelse har de senaste decennierna lyfts fram mer och mer inom organisationsteorin. Framförallt har det handlat om det formella rummet; mötesrummet, kontorslandskapet, andras hem som arbetsplats och så vidare. Mycket lite uppmärksamhet har riktats mot vad som sker i ”rummen” mellan A och B, eller hur dessa rum görs. Till exempel: vad händer i rummet och hur görs rummet mellan hemmet och arbetet? säger Pär Pettersson, universitetslektor i personal- och arbetslivsvetenskap med inriktning mot psykologi.
– På en arbetsplats uppstår de rum vi intresserar oss för mellan aktivitet A och B, eller mellan det ena mötet och det andra. Kanske hittar vi dem vid kopiatorn, i korridoren, personalrummet, parkeringsplatsen, i en hörna på kontoret, eller varför inte toaletten. En del är omedvetna andra är medvetet skapade för att vara vårt egna, men för andra okända, lilla hörn. I vår studie begränsar vi inte dessa rum till något fysiskt eller digitalt, utan rummen är för oss främst något socialt, påpekar Ulf.
– Den intressanta frågan är hur vi ser på dessa rum, fortsätter Pär. Effektivitetsivraren kanske bara ser en omotiverad transit-zon, som bara är i vägen. Kanske inte helt ovanligt i en samtid där hastighet är en dygd. Vi menar emellertid att här finns en potential för just återhämtning. När mellanrummet omformuleras av oss själva till en meningsfull plats.
Var hittar vi våra mellanrum och hur ska vi göra för att värna dem?
– Även om vi i vår studie ser en motkraft, det vill säga olika försök att rationalisera bort mellanrummen, så uppstår de ändå hela tiden. Ibland på grund av en fysisk distans mellan två platser, eller i tid mellan två aktiviteter. Ibland är de planerade. Ibland skapas de genom en slump, som exempelvis genom ett inställt möte. Vi tror väl att alla kan känna igen sig, det handlar då om precis som du säger, att värna dessa. Eller i varje fall några av dessa, menar Ulf.
Ni har använt er av en ny metod, en fiktiv berättelse som ni analyserat. Hur kom ni på den idén och hur använde ni den?
– Det som skiljer denna artikel från andra vi har skrivit är egentligen bara själva förpackningen av empirin. Vi har samlat in material från en verklig arbetsplats och sedan analyserat och tolkat detta material. Det är i omvandlingen till det skrivna ordet som vi tagit hjälp av fiktionens verktyg och det skönlitterära språkets möjligheter, förklarar Ulf.
– Teorierna vi använder för att ytterligare informera våra iakttagelser, riktar sig inte mot detaljer i berättelsen utan i stället mot vad berättelsen har för avsikt att representera, både berättelsens olika delar, men också som helhet. Vår avsikt är att involvera läsaren inte minst emotionellt. Helt enkelt få läsaren att känna att de har varit där ute på fältet, avslutar Pär.
Text: Fabian Rimfors, Ulf Ericsson och Pär Pettersson
Foto: Nenad Maric/Pixabay
