Robotar väcker nyfikenhet på naturvetenskap

Digitaliseringen märks även bland de yngsta. Men hur kan robotarna underlätta i undervisningen av klassiska ämnen som naturvetenskap och matematik? Detta undersöks i ett europeiskt projekt, där Högskolan Kristianstad är tongivande.

Albert Einstein blinkar några gånger och rullar sedan sakta över bordet. Nils Bohr kommer strax efter. Nu handlar det inte om de berömda vetenskapsmännen, utan om två skalbaggsliknande robotar. De senaste åren har liknande apparater köpts in till förskolor runtom i Sverige, för att låta barnen få träning i grundläggande programmering.

– Ämnet programmering är på väg in i läroplanen och många förskolor ligger redan i startgroparna, förklarar Marie Fridberg, universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Hon ingår i en projektgrupp vid Högskolan Kristianstad, tillsammans med Andreas Redfors, professor i fysik, och Björn Cronquist, universitetsadjunkt i fysik, som ska undersöka hur datorer och programmering kan användas i undervisningen av ämnen som naturvetenskap, matematik och fysik i förskolan.

Projektet har fått namnet botSTEM*, och koordineras från universitetet i Burgos i Spanien. Samarbetspartners finns också i Italien och Cypern. I slutet av september fick projektet klartecken från Erasmus+, vilket innebär att det finansieras fram till år 2020. Under denna tid ska man bland annat samla in konkreta exempel från förskolor runtom i världen, som redan använder tekniken i undervisning inom det naturvetenskapliga området.

– Ofta ses programmering som liktydigt med kodning. Vi vill använda ett bredare begrepp, som inbegriper diskussioner, strategiskt tänkande och problemlösning, säger Anderas Redfors.

Marie Fridberg ger några handfasta förslag:

– Begreppet ljus och skugga kan te sig komplicerat för många barn. Då kan man använda en robot som tar sig framåt och mäter ljus och temperatur på olika platser i rummet. Eller också kan man undersöka friktionen när roboten rör sig över olika underlag, eller när den rör sig längs ett sluttande plan.

Förhoppningen är att kunna dela och sprida de goda exemplen, så att de får fäste ute i verksamheterna, både i Sverige och i andra EU-länder. En idébank kommer att skapas, fri och tillgänglig för lärare, med tips och möjligheter att kommentera och diskutera programmering. Men det finns också en mer övergripande tanke med projektet, menar Marie Fridberg:

– Det är viktigt att få barn och ungdomar att förstå sin egen roll i den digitaliserade världen. Att teknik inte behöver vara något skrämmande som tar över samhället.

Hon får medhåll från Andreas Redfors:

– Ja, i förlängningen handlar det om demokrati och delaktighet. Att människor växer upp med en förvissning om att utvecklingen går att påverka.

* STEM är ett samlingsbegrepp för Science Technology Engineering Mathematics.

Kontakt: Andreas Redfors, professor i fysik - inriktning fysikdidaktik vid Högskolan Kristianstad, 044-250 34 21, andreas.redfors@hkr.se. Marie Fridberg, universitetslektor/postdoktor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad, 044-250 34 30, marie.fridberg@hkr.se.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell