Lärarforskning får miljonstöd

Carola Ailis forskningsprojekt, som syftar till att ta reda på hur skolans arbetsorganisation kan förbättras så att den ger lärarna de bästa möjligheterna att bedriva undervisning, har fått tre miljoner kronor i bidrag av AFA Försäkring.
– Det är väldigt glädjande, och det ovanligt stora beloppet visar att det vi forskar om är viktigt och efterfrågas, säger Carola.

Lärarna i den svenska skolan mår allt sämre och många slutar jobba i förtid. Carola Aili, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, menar att om lärarna får möjlighet att genomföra framgångsrik undervisning kommer de också att må bättre. Det visar internationell forskning.
– Det är en mängd faktorer som bidrar till framgång i klassrummet, men när lärare har kompetens och engagemang så ska det inte falla på störningar från organisationen, från teknik som inte fungerar eller på avsaknad av administrativt stöd, menar Carola.
Exakt vad det är som hindrar respektive möjliggör att lärare kan komma väl förberedda till undervisningen är det som Carola och kollegan Marie-Louise Österlind, som är arbetslivspsykolog, ska ta redan på i forskningsprojektet ”Villkor för lärararbetets organisering – möjligheter att göra kvalitetsdrivande lärararbete som en aspekt av psykosocial arbetsmiljö”. Projektet bedrivs vid Högskolan Kristianstads forskningsplattform Arbete i skolan (AiS), som är Sveriges största forskarmiljö med fokus på det arbete som utförs i skolan.
– Det ägnas väldigt lite uppmärksamhet åt lärares möjligheter att bedriva god undervisning som aspekt av den psykosociala arbetsmiljön. Det behövs forskning om det vardagliga kvalitetsdrivande lärararbetes organisering för att kunna göra förändringar till det bättre, menar Carola.
Under en treårs period ska Carola och Marie-Louise studera runt 500 förskole-, grundskole- och gymnasielärare i Svalöv och Landskrona. De ska genom självrapporteringar, frågeformulär och intervjuer undersöka vad lärarna uppfattar vara arbete som leder till kvalitet i den närliggande undervisning och vilka omständigheter i yrkesvardagen som underlättar respektive hindrar att dessa arbetsuppgifter utförs med hög kvalitet. Orsakerna till att den svenska skolan halkar efter internationellt och kunskapsnivån bland landets elever fortsätter att dala verkar enligt internationell forskning hänga ihop med vilken ställning utbildning och kunskaper har i samhället, berättar Carola.
– I de länder där resultaten är väldigt höga, som i Finland och Sydkorea som ju har två helt skilda utbildningssystem, finns det en sak som är gemensam – en positiv syn på utbildning från politiker, föräldrar och alla i samhället i övrigt. Vi måste fundera på om kunskap har den position vi vill att den ska ha eller om det är helt okej att bara tycka och göra som man vill, då blir inte utbildning lika betydelsefullt. Att svensk skola pressats av en aldrig sinande ström av reformer betyder både att lärares arbete intensifieras och att man kommunicerar en misstro mot skolan. Något som finska lärare inte behövt hantera.
De kunskaper som kommer fram i forskningsprojektet är viktiga för skolledare, fackliga företrädare, politiker och anordnare av lärarutbildningar och fortbildningar, eftersom den i ett vidare perspektiv kan förväntas leda till positiva effekter både för elevernas måluppfyllelse och för lärarnas psykosociala arbetsmiljö och välbefinnande.
– När vi är klara med studien hoppas jag att vi har konkreta förslag på åtgärder för att möjliggöra att lärarna kan komma väl förberedda till lektionerna och nå ut bättre till eleverna. Genom att stödja lärarna att få framgång i klassrummet kommer de också att börja må bättre, säger Carola.

Text och foto: Leila Rudelius