Gå direkt till innehåll
Att uppfostra tonåringar: Vad behöver mammor i social utsatthet stöd med?

Nyhet -

Att uppfostra tonåringar: Vad behöver mammor i social utsatthet stöd med?

Att vara förälder till en tonåring kan vara tufft, oavsett var i världen du befinner dig. Att invandrarföräldrar står inför ytterligare utmaningar, vilket kan påverka deras föräldraskap negativt, är inte svårt att förstå. Lägger man därtill att vara förälder i ett socialt utsatt område kan uppgiften bli än mer krävande. Vilka utmaningar möter dessa föräldrar och vilket stöd behöver de?

I mars 2021 mördades en ung man mitt i ett bostadsområde i Sverige. Föreställ dig att vara förälder till en tonåring när någon plötsligt blir skjuten precis utanför ditt fönster. Hur lyckas du vara en stödjande förälder som underlättar dina barns utveckling och behov av självständighet under dessa omständigheter? Lägg nu till i din fantasi att du är sexbarnsmamma, som också försöker anpassa sig till en främmande kultur i ett nytt land. Blev uppgiften lättare?

Sätter man in detta i ett lite större sammanhang kan man konstatera att år 2020 var drygt två miljoner av Sveriges 10 miljoner invånare utrikes födda. Jämfört med traditionella svenska familjer består utländska familjer oftare av ensamstående mammor (SCB 2021), som ofta lider av social utsatthet i socialt utsatta bostadsområden.

Föräldrastödsprogram studeras
I projektet Trygga föräldrar undersöker forskare från Högskolan Väst tillsammans med forskare från Göteborgs universitet en insats kring ett föräldrastödsprogram som socialtjänsten i Örebro utvecklat. Inom ramen för projektet kan man nu presentera delar av resultatet från en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tonårsmammor. Det man undersökt är två saker: dels vilka utmaningar invandrade mödrar till ungdomar som lever i missgynnade stadsdelar möter i sitt föräldraskap och dels vilket behov av föräldrastöd säger invandrarmödrar till ungdomar som bor i missgynnade stadsdelar att de behöver.

– För att kommuner och socialtjänst ska kunna stödja den här gruppen mammor på bästa sätt behövde vi ta reda på mer om hur de upplever sin situation, berättar Sabina Kapetanovic, projektledare och lektor i psykologi på Högskolan Väst.

Utmaningar inom fyra teman
När forskarna analyserade data identifierade de fyra övergripande teman angående utmaningar i föräldraskapet och behov av stöd bland invandrade mödrar som lever i utsatta stadsdelar: (1) Strukturella utmaningar, (2) Kulturomvandling, (3) Psykosociala problem och (4) Socialt stöd.

När det gäller strukturella utmaningar såg forskarna två delar: Dilemmat att skydda mot fara kontra att stödja oberoende samt ekonomisk stress.

– Balansgången ställs på sin spets för de här mammorna: hur vågar man låta sin tonåring gå ute på egen hand samtidigt som tonåringen behöver bli självständig. Likaså har de här mammorna en svag ekonomi som i sig är utmanande, säger Charlotte Lindén från Högskolan Väst som är forskarstuderande och licentiand i projektet.

Inom kulturomvandling handlar det om utmaningar för att förstå och lita på det sociala systemet, om det kulturella gap som blir inom familjen samt om övergången från kollektivistiskt till individualistiskt föräldraskap.

– Barn och tonåringar har ofta större möjlighet att komma in i det nya samhället och då kan det lätt bli ett gap i förståelsen inom familjen som kan vara en utmaning att överbrygga, säger Charlotte Lindén.

    Behov av föräldrautbildning
    Gällande psykosociala problem handlar det främst om att kämpa med sig själv som förälder i det nya landet samt svårigheter i förhållande till föräldrapraktik.

    Avslutningsvis för det fjärde temat socialt stödhandlar det främst om att man uttrycker behov av föräldrautbildning, rådgivning och aktiviteter samt att definiera kulturellt anpassat föräldrastöd.

    – Dessa föräldrar pekar på att kulturellt anpassat föräldraskapsstöd är en viktig pusselbit som kan stärka föräldrar i social utsatthet. Man kan konstatera att trygga föräldrar ger trygga barn, säger Sabina Kapetanovic.

    Kontakt: Sabina Kapetanovic, lektor i psykologi, Högskolan Väst, sabina.kapetanovic@hv.se
    Medverkande forskare i studien är:
    Therése Skoog, Göteborgs universitet och Charlotte Lindén, Högskolan Väst

    Till vetenskaplig artikel: Raising teenage children in disadvantaged neighbourhoods: the experiences and challenges of immigrant mothers in Sweden (tandfonline.com)

    Om projekt Trygga föräldrar

    Ämnen

    Kontakter

    Maria Derner

    Maria Derner

    Presskontakt Kommunikationschef 0739-01 33 06
    Anna Hallberg

    Anna Hallberg

    Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92

    Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

    Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden. Tillsammans förändrar vi.

    Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande, AIL, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 14 000 studenter och 750 anställda.