Nyhet -
Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning Corona-anpassas
Många delar av samhället påverkas av den pågående Coronapandemin. Det gäller också den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst som vidtar olika åtgärder dels för att verksamheten ska fortgå även under rådande omständigheter, dels för att fånga barns och ungas perspektiv av COVID-19 krisen.
- För oss är det viktigt att bedriva samhällsrelevant forskning och att även i ett samhällsläge som detta beakta barn och unga och deras situation. De drabbas både direkt och indirekt, vilket vi behöver veta mer om, säger Emma Sorbring, verksamhetsledare för den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, BUV, vid Högskolan Väst.
Inom miljön forskar man om barns och ungdomars lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor såväl i institutionella miljöer som i hemmet och på fritiden. Den forskning som bedrivs har stark koppling till det omgivande samhället. Förändringen sker på flera sätt.
Nya projekt ska starta
Forskningsmiljön har bland annat styrt om sin budget för att kunna starta upp nya projekt med fokus på barns, ungas och deras familjers perspektiv på COVID-19 krisen. Nya anslag har skapats och inom ett par veckor kommer miljön att kunna ta beslut om vilka forskare som får medel för att genomföra projekt under andra halvan av året.
Hon berättar också att på det sätt som viss datainsamling var planerad att ske vid till exempel intervjuer inte längre går att genomföra och flera forskare behöver därför förändra hur man samlar in data och flertalet måste också förändra tidplanen. Särskilda medel har därför avsatts för att anpassa datainsamlingtill rådande omständigheter.
Ungas psykiska hälsa undersöks
Ett par projekt inom BUV kommer dock att sjösättas relativt snart, bland annat projektet Ungdomars psykiska (o)hälsa i tider av kris. Utifrån COVID-19 krisen vill forskarna titta närmare på om förändrad skolsituation, lägre grader av organiserade aktiviteter under vardagar och helger samt minskad kontakt med jämnåriga, kan ha en negativ effekt på den psykiska hälsan hos unga. Ett annat pågående internationellt projekt, Parenting Across Cultures, har utökat sin årliga datainsamling till att även inkludera frågor om COVID-19 krisen. Här kommer material att samlas in från svenska och amerikanska ungdomar i 20-årsåldern, samt från deras föräldrar.
Samarbete mellan forskare
Förutom att starta helt nya projekt och komplettera redan befintliga datainsamlingar menar Emma Sorbring att det är extra viktigt att skapa förutsättningar för forskarna att fortsätta arbeta tillsammans och att utöka sina kontakter, att ha en ökad dialog och att ha möten över akademigränserna. En sådan ökad kontakt kan främja forskningen positivt och nya samarbeten kan skapas.
- Det finns ett behov av att vi som forskar inom samma fält pratar ihop oss och delar med oss. Detta för att vi ska sprida resurserna smart och också att det ger möjlighet till synergier, säger Emma Sorbring.
Disputation utomhus?
I dessa tider behövs det också göras förändringar på hur seminarier och konferenser sker. I samband med att många aktiviteter ställts in har forskargrupperna erbjudits möjligheten att bjuda in forskare vid andra lärosäten att delta vid kortare zoom-träffar tillsammans med forskargruppen. För detta har extra seminarieresurser avsatts.
-Det är viktigt att komma ihåg att målet är minskad smittspridning. Vilket inte bara kan uppnås genom digitala lösningar. Just nu undersöker vi möjligheten att genomföra en disputation utomhus, vilket skulle kunna innebära både en riskfri sammankomst och en oförglömlig dag för doktoranden, menar Emma Sorbring.
Kontakt: Emma Sorbring, verksamhetsledare, emma.sorbring@hv.se, 0733-97 50 03
