Hon identifierar framgångsfaktorer bakom Sotenäs industriella symbios

Hur kan industriaktörer lyckas med omställning till hållbar utveckling? Forskaren Sandra Samuelsson studerar hur aktörerna i Sotenäs skapat en framgångsrik symbios där restavfall från bland annat fiskeindustrin blir råvaror till andra företag.

Hur väcktes ditt intresse för symbiosen i Sotenäs?

– Mitt engagemang i hållbarhetsfrågor och intresse för livsmedelsindustrin gjorde mig nyfiken på hur näringslivet och Sotenäs kommun har genomfört sin resa till att skapa framgångsrik cirkulär ekonomi, berättar Sandra Samuelsson, biträdande lektor på Högskolan Väst.

– När aktörer inom livsmedelsindustrin satsar på hållbar utveckling är det inte ovanligt att det faller på hinder kopplade till lagar och industristandarder, samt att de ekonomiska incitamenten inte är tillräckligt starka. Det kan kosta mer än det ger. Men i Sotenäs kommun har industrin och näringslivet kommit runt dessa hinder och skapat ett ekosystem med hjälp av innovativt tänkande och nära samverkan.

Vad gör de annorlunda i Sotenäs?

– Fiskenäringen är sedan lång tid tillbaka en stor och viktig arbetsgivare i kommunen. När det för 15 år sedan kom tuffare utsläppsregler för livsmedelsindustrins processvatten insåg man att den lokala industrins möjlighet till framtida expansion var begränsad. Kommunen och företagsrepresentanter introducerade då idén att etablera industriell symbios mellan industrier i området kring Kungshamn och Smögen.

– Det blev startskottet för en innovativ resa där den lokala industrin började utforska möjligheter att samarbeta och skapa affärsmodeller för sitt avfall som annars kostar pengar att deponera. Att behålla resurserna lokalt innebar också att behovet av långväga logistiklösningar minskade, något som tidigare varit en stor kostnadspunkt.

– Kommunen bildade Sotenäs symbioscentrum 2015 där grundidén med symbiosarbetet är att industriers restavfall används som råvaror till andra aktörers produktion. Dock är symbiosarbetet inte bara relaterat till resurser och tekniska lösningar utan kräver att personella kompetenser, samarbeten och nätverk nyttjas effektivt för att nå så bra resultat som möjligt.

Hur har företagen nytta av varandra?

– Idag används till exempel fiskrens och slam från fiskeindustrier som råvaror till lokal biogasproduktion. Processvatten från livsmedelsindustrin renas och slammet som blir över används också av biogasanläggningen. Det restavfall som bildas vid biogastillverkningen blir gödsel till lokala lantbruk. Och så vidare. Det är en cirkulär ekonomi där kreativitet och entreprenörskap har en central roll.

– Det har vidgat förståelsen för hur företag från olika sektorer kan bidra till varandra när man frångår stuprörstänket och i stället studerar företagen i närområdet och vilka resurser och behov de har. De positiva erfarenheterna från satsningen har även attraherat fler företag till orten, vilket möjliggjort ytterligare symbios-samarbeten.

Vad är det som gör att symbiosen i Sotenäs har lyckats?

– Jag ser flera framgångsfaktorer. Det finns ett värde i att näringslivet och kommunen samarbetar. Kommunen har axlat en viktig roll i att föra samman företagen genom att skapa mötesplatser och nätverk. På så vis har man byggt bredare förtroende mellan aktörerna. Symbioscentret hjälper till med att söka finansiering och har en metodik och struktur som håller ihop arbetet över tid.

– Den entreprenöriella andan har bidragit till innovativt tänkande och hjälpt till att skapa förståelse för helheten. Givetvis är också ekonomin en viktig drivkraft. Fiskenäringen har låga marginaler men genom att skapa fler intäktskällor stärks företagens konkurrenskraft. Här finns också ett starkt kulturellt arv och en vilja att skapa mening för generationer framåt.

Vilka är de främsta utmaningarna?

– Sotenäs är en liten kommun som är beroende av både industrin och turistnäringen. Det kan vara en utmaning att balansera dessa två intressen. Att mobilisera mod att testa nya arbetssätt och skapa nya samarbeten kan också vara utmanande. Det kan ta olika lång tid för olika aktörer, det gäller att ha respekt för det.

Varför är det här viktigt att forska om?

– Här finns lärdomar och erfarenheter som andra aktörer kan ha nytta av. Jag vill förstå hur man får till den här typen av förändring. Hur gör man i praktiken och hur ser lärandet ut? Sedan symbiosarbetet etablerades har Covid-pandemin och det osäkra omvärldsläget förändrat kartan för både företag och kommuner. Det finns en ökad medvetenhet om värdet av självförsörjning och att arbeta på ett mer hållbart sätt.

Kontakt: Sandra Samuelsson, forskare inom företagsekonomi, Högskolan Väst.

Forskningsprojektet E-lead finansieras av KK-stiftelsen och pågår mellan 2020 och 2026.

Läs mer om Sotenäs Symbioscentrum

På Högskolan Väst bedriver vi forskning i samverkan med omvärlden för att skapa en bättre framtid.